Korta yrselattacker, trötthet och hikningar – vad kan symtomen bero på?

Korta och plötsliga yrselattacker

Korta utbrott av slumpmässig yrsel kan vara ett tecken på flera olika bakomliggande medicinska tillstånd. Här är några vanliga orsaker:

Problem med innerörat

Tillstånd som påverkar innerörat, exempelvis Ménières sjukdom eller labyrintit, kan orsaka yrsel, hörselnedsättning och tinnitus (öronringningar).

Migrän

Migrän är kraftiga huvudvärksattacker som ofta åtföljs av illamående, kräkningar och yrsel.

Anemi (blodbrist)

Vid anemi har kroppen för få röda blodkroppar, vilket kan ge trötthet, svaghet och yrsel.

Lågt blodtryck

Ett plötsligt blodtrycksfall kan orsaka yrsel, svimmighet och i värsta fall svimningsanfall.

Vätskebrist

När kroppen saknar tillräckligt med vätska uppstår ofta trötthet, svaghet och yrsel.

Vissa läkemedel

Vissa mediciner, som antibiotika, blodförtunnande preparat och antidepressiva medel, kan ge yrsel som biverkning.

Trötthet – ett vanligt men vagt symtom

Att ofta känna sig trött kan bero på flera olika tillstånd, bland annat:

• Anemi – blodbrist orsakar trötthet, svaghet och yrsel.
• Sömnapné – vid sömnapné blockeras luftvägarna upprepade gånger under natten, vilket ger orolig sömn och dagtrötthet.
• Kronisk smärta – långvarig smärta stör sömnen och leder ofta till utmattning.
• Depression – en psykisk sjukdom som kan ge intresselöshet, förändrad aptit eller sömn samt känslor av sorg och hopplöshet. Trötthet är ett mycket vanligt symtom.
• Vissa läkemedel – exempelvis antidepressiva, smärtstillande medel och antihistaminer kan ge trötthet som biverkning.

Hikningar – oftast ofarliga men ibland ett varningstecken

Vanliga hikningar är normalt helt ofarliga och går över av sig själva. Frekventa eller långvariga hikningar kan dock ibland tyda på ett underliggande medicinskt tillstånd, exempelvis:

• Mag- och tarmproblem – hikningar kan uppstå efter stora måltider, kolsyrade drycker eller luftsväljning. Sur reflux, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) och andra magbesvär kan också ligga bakom.
• Andningsproblem – hikningar kan ibland kopplas till astma, bronkit eller lunginflammation.
• Neurologiska problem – i sällsynta fall orsakas hikningar av neurologiska tillstånd som stroke, hjärnskada eller multipel skleros.
• Vissa läkemedel – exempelvis cellgifter, kortikosteroider och opioider kan ge hikningar som biverkning.

När ska du söka vård?

Om du upplever något av dessa symtom är det viktigt att kontakta en läkare för undersökning och diagnos. Läkaren kan ta reda på orsaken till dina besvär och rekommendera rätt behandling.