Malaria orsakas av encelliga parasiter i släktet Plasmodium, som överförs till människor genom bett av infekterade anophelesmyggor. Ett vanligt missförstånd är att parasiten alltid försvinner helt ur kroppen efter en genomgången infektion – men så är inte alltid fallet.
Vid framgångsrik behandling elimineras normalt parasiterna från blodet, och för de flesta malariarter gäller att infektionen då är helt botad. Men två av de arter som infekterar människor – Plasmodium vivax och Plasmodium ovale – har en särskild egenskap: de kan bilda vilande former, så kallade hypnozoiter, som ligger gömda i levern i veckor, månader eller till och med flera år utan att ge några symtom.
När hypnozoiterna i levern aktiveras igen frisätts nya parasiter ut i blodomloppet. Det leder till ett så kallat återfall, trots att du inte har blivit smittad på nytt. Återfall kan inträffa långt efter att du lämnat det malaria-drabbade området, vilket gör det extra viktigt att nämna tidigare resor när du söker vård för feber.
Den vanligaste behandlingen mot malaria i blodet, exempelvis artemisininbaserade kombinationsbehandlingar, dödar inte de vilande formerna i levern. För att förebygga återfall vid infektion med P. vivax eller P. ovale ges därför ofta en kompletterande behandling med läkemedel som primaquin eller tafenoquin, som riktar sig specifikt mot hypnozoiterna. Behandlingen skräddarsys utifrån bland annat patientens blodvärde och eventuell brist på enzymet G6PD.
Kontakta vården om du någon gång har rest i ett malariaområde och drabbas av feber, frossa, huvudvärk, muskelvärk eller allmän sjukdomskänsla – oavsett hur lång tid som gått sedan resan. Tidig diagnos och behandling är avgörande, eftersom obehandlad malaria kan bli allvarlig och i värsta fall livshotande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online