Symtomen kan vara så kraftiga att man nästan tror att man drabbats av en hjärtinfarkt, när det i själva verket handlar om extrem halsbränna till följd av sura uppstötningar. Detta är ett kroniskt tillstånd som ofta utlöses av en stor måltid. Det kan dock även orsakas av åtsittande kläder, formande underkläder eller bälten som klämmer åt magen och tvingar maten att röra sig bakåt upp i matstrupen. Även om sura uppstötningar tekniskt sett inte kan botas helt, kan drabbade få tillfällig lindring genom läkemedel samt livsstilsförändringar som minskar risken för nya attacker.
Sura uppstötningar, även känt som halsbränna eller GERD (gastroesofageal refluxsjukdom), är ett vanligt tillstånd där magens flytande innehåll rinner tillbaka upp i matstrupen. Vätskan kan då skada eller inflammera matstrupens slemhinna. Den innehåller vanligtvis pepsin – enzymet som påbörjar nedbrytningen av proteiner i magen – samt syra som produceras av magsäcken. Även galla kan ingå i den uppstötta vätskan.
Varje månad drabbas fler än 60 miljoner amerikaner av sura uppstötningar, vilket motsvarar ungefär fem av hundra personer. Världen över berörs miljontals människor av samma besvär, vilket gör refluxsjukdomen till ett av de vanligaste mag-tarmproblemen.
De tre vanligaste symtomen på sura uppstötningar är halsbränna, dyspepsi och uppstötning (regurgitation). Halsbränna är det främsta symtomet – cirka 75 procent av alla med refluxbesvär upplever den. Dyspepsi innebär smärta i övre delen av buken eller illamående till följd av en känsla av mättnad i magen, och det går att ha dyspepsi utan att ha GERD. Uppstötning innebär att man känner hur syran stiger upp i halsen. Det beskrivs ofta som en "blöt rap" och kan i vissa fall komma ut som kräkning.
Mindre vanliga symptom inkluderar bröstsmärta och obehag i halsen. Så kallad syrelaryngit ger torrhosta, heshet och en känsla av att något sitter fast i halsen. Kroniska halsont, sväljsvårigheter och ihållande hicka är andra tecken som kan tyda på sura uppstötningar.
Stora mängder mat tvingar magen att producera mer syra för matsmältningen. Ät därför flera mindre måltider under dagen i stället för tre stora – mindre mängd mat minskar magens arbetsbörda och behovet av syra. Välj lättsmälta livsmedel som bröd, pasta och ris, och undvik fettrika måltider eftersom fet mat stannar längre i magen och stimulerar ökad syraproduktion.
Begränsa eller sluta helst med både alkohol och tobak. Nikotinet i cigaretter kan slappna av den nedre sfinktermuskeln i matstrupen, och alkohol stör också muskelns funktion, vilket gör att magsyran lättare tränger upp i matstrupen.
Vänta dessutom minst 45 minuter efter en måltid innan du lägger dig. När du väl lägger dig bör du höja huvudändan ungefär 15–20 centimeter för att förhindra att syran rinner tillbaka upp under natten.
Ett vanligt missförstånd är att sura uppstötningar är samma sak som halsbränna. I själva verket är halsbränna bara ett av många symptom på refluxsjukdomen – man kan alltså ha GERD utan att alltid känna av klassisk halsbränna.
Om sura uppstötningar inte åtgärdas i tid kan de i värsta fall leda till matstrupscancer. Dröjer behandlingen för länge finns en risk att cancertumörer växer så stora att de inte kan opereras bort. Cirka 30 procent av alla fall av matstrupscancer har kopplats till obehandlad refluxsjukdom, vilket gör det extra viktigt att söka vård vid återkommande besvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online