1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Sura uppstötningar eller GERD? Så skiljer du mellan dem

GERD, eller gastroesofageal refluxsjukdom, är ett tillstånd som kännetecknas av att mat och magsyra stöts tillbaka upp i matstrupen. Sura uppstötningar är en huvudkomponent i GERD och används ibland även som synonym för hela syndromet. Här går vi igenom skillnaderna, de vanligaste symtomen, riskfaktorerna och vilka behandlingsmöjligheter som finns.

Fakta om GERD

GERD uppstår när den muskulära slutmuskeln (sfinktern) i nedre delen av matstrupen inte stänger ordentligt. Det gör att maginnehållet kan flyta bakåt upp i matstrupen och irritera dess slemhinna.

Vad är sura uppstötningar?

Enligt den amerikanska informationscentralen för sjukdomar i matsmältningssystemet kännetecknas sura uppstötningar av att uppstött mat eller vätska kan stiga ända upp till svalget och munhålans baksida. Det är detta som ger den karakteristiska sura smaken i munnen.

Ytterligare symtom på GERD

Utöver sura uppstötningar är halsbränna det klassiska symtomet vid GERD – en smärtsam brännande känsla i bröstet eller halsen som uppstår när magsyran kommer i kontakt med matstrupens slemhinna. Andra vanliga symtom är sväljsvårigheter, ont i halsen, hosta, hicka, heshet samt illamående efter måltider.

Riskfaktorer för GERD

Enligt det amerikanska National Library of Medicine ökar följande faktorer risken att utveckla GERD: rökning, övervikt samt användning av vissa läkemedel, exempelvis betablockerare, lugnande medel och kalciumantagonister. Även graviditet och stort alkoholintag kan förvärra besvären.

Behandling av GERD

Besvären kan ofta lindras eller förebyggas genom livsstilsförändringar, till exempel att undvika vanliga irriterande ämnen som choklad, fet och starkt kryddad mat, koffein och alkohol. Det kan också hjälpa att äta mindre portioner, inte lägga sig direkt efter måltider och att höja huvudändan av sängen.

Vanliga läkemedel mot GERD är protonpumpshämmare (till exempel omeprazol/Losec och esomeprazol/Nexium) samt H2-receptorantagonister (till exempel ranitidin/Zantac och cimetidin/Tagamet). Dessa minskar produktionen av magsyra och ger slemhinnan möjlighet att läka.

När bör du söka vård?

Kontakta läkare om du har återkommande besvär av sura uppstötningar eller halsbränna mer än två gånger i veckan. Obehandlad GERD kan leda till inflammation i matstrupen och, i vissa fall, mer allvarliga komplikationer som sår eller förträngningar i matstrupen.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online