
Hepatit C är en smittsam leversjukdom som framför allt sprids genom kontakt med blod från en smittad person. I många fall övergår sjukdomen i ett kroniskt stadium efter den första infektionen. Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC utvecklar 75–85 procent av dem som smittas av hepatit C-viruset en kronisk infektion.
Hepatit är en inflammation i levern som oftast orsakas av ett virus, även om vissa former av sjukdomen kan bero på läkemedel, gifter, andra sjukdomar eller alkoholmissbruk. Det finns tre huvudtyper: hepatit A, B och C, vilka alla orsakas av skilda virus. Vaccin finns mot hepatit A och B, men i dagsläget finns inget vaccin som skyddar mot hepatit C.
Om du har smittats av hepatit C kan du börja märka symtom cirka sex till sju veckor efter att du utsatts för viruset. Detta kallas den akuta fasen. Under denna period kan du uppleva aptitlöshet, feber, illamående, trötthet, kräkningar, ledvärk, gulsot, mörk urin eller buksmärtor. Det är dock inte ovanligt att bära på hepatit C utan att någonsin få några symtom alls.
Vissa personer återhämtar sig helt från hepatit C efter den akuta fasen, medan andra utvecklar den kroniska formen av sjukdomen. Kronisk hepatit C kan vara allt från mild till svår, och det är möjligt att leva med en kronisk infektion och endast lätta leverskador utan några allvarliga hälsoproblem. Vid svår hepatit C kan du däremot så småningom utveckla levercirros (ärrbildning i levern) eller leversvikt. Utvecklingen går snabbare om du samtidigt har hiv.
Enligt National Digestive Diseases Information Clearinghouse utvecklar en mindre andel patienter levercancer efter 20–40 år med sjukdomen. Risken ökar om du är man, är över 40 år, missbrukar alkohol, redan har levercirros eller levt med hepatit C i flera decennier.
Att dela sprutor, kanyler eller annan utrustning vid drogbruk kan innebära exponering för blod från en smittad person. Sjukdomen kan också drabba vårdpersonal som råkar ut för stickskador. Att använda eller dela föremål som kan ha kommit i kontakt med blod – exempelvis tandborstar, rakhyvlar eller nålar för tatuering och piercing – kan också leda till infektion.
Tidigare spreds hepatit C ofta via organtransplantationer och blodtransfusioner. Ett nytt kontrollprogram för blodprodukter som infördes 1992 minskade dock denna risk kraftigt, enligt CDC. Risken för smitta vid sexuellt umgänge är liten men ökar vid oskyddat och grovt sex, många partners eller om du har en sexuellt överförbar infektion eller hiv. Gravida kvinnor kan i sällsynta fall överföra viruset till barnet, men risken är relativt låg.
Diagnosen ställs utifrån eventuella symtom och resultatet av blodprover. Har du någon gång varit utsatt för viruset bildar kroppen antikroppar som kan påvisas i ett blodprov. Om detta test blir positivt tar läkaren ofta ett nytt prov för att avgöra om viruset fortfarande finns kvar i blodet.
Det finns inga läkemedel som botar de klassiska symtomen under sjukdomens första, akuta fas. Vila, riklig vätska och god näring är den rekommenderade vården. Läkaren brukar vilja följa upp ditt tillstånd efter en genomgången infektion, och behandling kan bli aktuell om sjukdomen blir kronisk.
Vid allvarliga leverförändringar har behandling med pegylerat interferon alfa i kombination med ribavirin länge använts. Dessa läkemedel verkar genom att eliminera viruset från blodet, och ibland krävs en andra behandlingskur. Båda preparaten är kraftfulla och kan ge biverkningar som irritabilitet, depression, influensaliknande besvär, minnes- och koncentrationssvårigheter, sömnlöshet, trötthet, anemi, nästäppa, hudirritation samt risk för fosterskador. Behandling med pegylerat interferon rekommenderas inte vid okontrollerad depression, eftersom det kan utlösa självmordstankar eller psykos hos dessa patienter. Hjälper inte läkemedlen kan en levertransplantation bli nödvändig.
Det är värt att notera att moderna antivirala läkemedel, så kallade direktverkande antivirala medel (DAA), idag kan bota över 95 procent av alla hepatit C-fall med betydligt färre biverkningar än äldre behandlingsmetoder. Kontakta därför alltid din läkare för att få information om aktuella behandlingsalternativ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online