
Behandlingen av hepatit B fokuserar på att kontrollera viruset och förebygga komplikationer, exempelvis leverskador och skrumplever. Vilken behandling som passar bäst beror på hur aktiv infektionen är och hur levern påverkas. Vanliga behandlingsalternativ innefattar:
Dessa läkemedel verkar genom att hämma hepatit B-viruset (HBV) och minska dess replikation i kroppen. Exempel på vanligen använda preparat är entekavir (Baraclude), tenofovir disoproxil fumarat (Viread) och tenofovir alafenamid (Vemlidy).
Interferon är en immunmodulerande substans som hjälper kroppens eget immunförsvar att bekämpa HBV. Det används oftast för patienter som inte tål de vanliga antivirala läkemedlen.
Pegylaterat interferon är en långtidsverkande form av interferon som ges som injektion, vanligtvis en gång per vecka. Det kan användas ensamt eller i kombination med antivirala läkemedel.
I allvarliga fall, där levern blivit svårt skadad eller helt slutat fungera till följd av hepatit B, kan en levertransplantation bli nödvändig.
I likhet med hepatit B syftar behandlingen av hepatit C till att eliminera eller hämma hepatit C-viruset (HCV) samt att förhindra ytterligare leverskador. Tillgängliga behandlingsalternativ inkluderar:
Nyare läkemedel, så kallade direktverkande antivirala medel (DAA), har revolutionerat behandlingen av hepatit C. De riktar sig mot specifika proteiner i virusets replikationscykel och hindrar därmed viruset från att föröka sig. Dessa behandlingar är mycket effektiva och kan bota hepatit C hos en stor majoritet av patienterna, ofta efter endast 8–12 veckors behandling. Exempel på DAA-preparat är sofosbuvir (Sovaldi) och ledipasvir (Harvoni).
Ribavirin är ett äldre antiviralt läkemedel som förr ofta kombinerades med interferon, innan DAA-läkemedlen introducerades. Det används fortfarande i vissa specifika situationer, bland annat vid återinfektion efter levertransplantation.
Precis som vid hepatit B kan interferon och pegylaterat interferon användas vid vissa fall av hepatit C, särskilt när DAA-behandling inte bedöms vara lämplig eller effektiv.
Vid avancerad leverskada eller leversvikt orsakad av hepatit C kan en levertransplantation krävas för att återställa leverfunktionen. Efter transplantation behövs dock fortsatt antiviral behandling för att förhindra att viruset angriper den nya levern.
Den exakta behandlingsplanen för hepatit B eller hepatit C anpassas efter patientens individuella situation, virusets genotyp, leverns skick samt eventuell andra sjukdomar och medicinering. Det är därför avgörande att kontakta en läkare med erfarenhet av leversjukdomar för att få rätt diagnos och en optimal behandlingsplan. Med dagens moderna behandlingsmetoder är utsikterna goda – särskilt vid hepatit C, som i de flesta fall idag kan botas fullständigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online