Hepatit är en inflammation i levern som kan ha många olika orsaker – virus, bakterier, svampar, parasiter, läkemedel samt långvarigt alkoholmissbruk. När de flesta tänker på hepatit tänker de dock på den virala formen av sjukdomen. Viral hepatit delas in i flera typer, och farligheten varierar kraftigt mellan dem. Alla former leder inte till kronisk leversjukdom eller skrumplever (levercirros), men vissa innebär en betydligt högre risk än andra.
Hepatit A smittar via förorenat vatten eller livsmedel och är vanligt förekommande i utvecklingsländer. Lätta fall kräver oftast ingen behandling alls, och de flesta som insjuknar återhämtar sig helt utan bestående leverskador. I sällsynta fall kan hepatit A dock leda till akut leverfel – detta drabbar nästan uteslutande personer som redan lider av kronisk leversjukdom.
Hepatit B är en allvarlig leverinfektion som orsakas av hepatit B-viruset (HBV). Enligt American Liver Foundation är de flesta fall kortvariga, men cirka 5 procent av de smittade utvecklar en kronisk leversjukdom. HBV kan i sin tur leda till mer allvarliga tillstånd, däribland levercancer. Spädbarn och små barn löper betydligt större risk än vuxna att utveckla en kronisk infektion.
Hepatit C orsakas av hepatit C-viruset (HCV) och betraktas som den mest allvarliga av hepatitvirusen. Enligt American Liver Foundation utvecklar fler än 60 procent av de smittade en kronisk hepatit C-infektion. Viruset kan leda till mycket allvarlig leversjukdom, inklusive skrumplever, levercancer och leverfel. Ungefär en av fyra personer med kronisk hepatit C insjuknar så småningom i skrumplever.
Hepatit D, även kallad deltaagent eller HDV, är ett betydligt ovanligare virus. Det kan endast existera hos personer som redan bär på hepatit B, eftersom det behöver HBV för att föröka sig. HDV kan förvärra en befintlig hepatit B-infektion och ökar risken för komplikationer. Viruset sprids främst bland personer som injicerar droger och kan orsaka skrumplever, men är relativt ovanligt i exempelvis USA.
Även icke-virala former av hepatit kan leda till kronisk leversjukdom. Alkoholhepatit, även kallad alkoholrelaterad leversjukdom, orsakas av långvarigt och upprepat alkoholmissbruk. Ju längre alkoholkonsumtionen pågår, desto större blir risken att en kronisk leversjukdom utvecklas. Skrumplever utgör slutstadiet av alkoholhepatit.
Autoimmun hepatit är en inflammation i levern som uppstår när immunsystemet felaktigt attackerar kroppens egna friska leverceller. Sjukdomens progression kan ofta bromsas med kortikosteroidbehandling, men obehandlad kan den förvärras och så småningom övergå i skrumplever.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online