Hepatit är en sjukdom som orsakar inflammation i levern. Sjukdomen orsakas oftast av virusinfektioner, men även alkoholmissbruk kan leda till hepatit. Det finns fem hepatitvirus: A, B, C, D och E. Även virus som orsakar sjukdomar som herpes, körtelfeber (mononukleos) och cytomegalovirusinfektioner kan ge inflammation i levern. Hepatit klassificeras som akut (kortvarig) eller kronisk (långvarig). Sjukdomen betraktas som kronisk när den påverkar patienten i minst sex månader.
Akut hepatit innebär att sjukdomen debuterar snabbt, kraftigt och smärtsamt. Symtomen är ofta mer påfrestande för patienten, men de varar bara i tre till fyra veckor. Beroende på patientens immunförsvar kan de akuta symtomen variera från lindriga besvär till allvarlig leversvikt. Vissa hepatitvirus, framför allt typ B och E, ger oftare upphov till akuta symtom, medan typ A och C vanligtvis ger lindrigare besvär.
Kronisk hepatit är mindre vanlig och symtomen är mindre uttalade. Sjukdomen stannar kvar i kroppen i månader eller till och med år. Symtomen är vanligtvis lindriga, men den fortsatta infektionen och nedbrytningen av levervävnad skadar levern och kan med tiden leda till skrumplever (cirros). Skrumplever orsakas av ärrbildning i levern och kan i sin tur leda till leversvikt eller levercancer.
Akut och kronisk hepatit orsakas av olika virustyper som också smittar på olika sätt. Hepatit A är till exempel en akut infektion som smittar via avföring till mun, ofta genom förorenad mat eller vatten. Hepatit B och C sprids via blod och är de huvudsakliga formerna som orsakar kroniska symtom. Även droger kan orsaka kronisk hepatit, exempelvis alkohol eller mediciner. Överdriven användning av läkemedel som isoniazid (mot tuberkulos) och paracetamol kan leda till kronisk hepatit.
Symtomen vid de olika typerna av hepatit skiljer sig främst åt i svårighetsgrad. Kronisk hepatit upptäcks ofta inte förrän skrumplever har utvecklats. De kroniska symtomen är lindriga och ger en känsla av allmän sjukdomskänsla och trötthet. Snabba, akuta symtom inkluderar kraftigt illamående, kräkningar och smärta i buken. Vid båda typerna av hepatit är gulsot till följd av leversvikt ett vanligt tecken.
Vacciner mot hepatit A, B och E finns tillgängliga. Vaccination mot typ B rekommenderas för alla, typ A ges vanligtvis till personer som riskerar att utsättas för smitta, och typ E är framför allt relevant i endemiska områden. Det finns inga vacciner mot typ C och D. Hepatit D drabbar endast patienter som redan är infekterade med typ B, så vaccination mot B minskar kraftigt risken för att också drabbas av D. Hepatit C är en växande sjukdom bland intravenösa drogbrukare, därför minskar användning av rena kanyler risken för smitta betydligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online