
Hepatit C är en virusinfektion i levern som med tiden orsakar inflammation och skada. Viruset sprids framför allt genom kontakt med blod från en smittad person, men kan även överföras vid oskyddat sex samt till spädbarn under förlossningen.
De flesta som bär på viruset märker inga symtom på flera år – ofta inte förrän levern har börjat ta skada. Hepatit C läker sällan av sig självt och kan utan behandling leda till allvarliga komplikationer som ärrbildning i levern (cirros) och levercancer. Tidig diagnos och behandling är därför avgörande för prognosen.
Den vanligaste behandlingen vid hepatit C är antivirala läkemedel som hjälper kroppen att bli av med viruset. Traditionellt har två preparat använts – interferon och ribavirin – ofta i kombination, under en behandlingsperiod på flera veckor.
När patienten avslutat hela den ordinerade kuren tas ett blodprov för att kontrollera om viruset fortfarande finns kvar. Om det gör det kan en ny behandlingsrunda bli aktuell. Vanliga biverkningar av de antivirala läkemedlen är depression och influensaliknande symtom.
I dag används allt oftare så kallade direktverkande antivirala läkemedel (DAA). Dessa botar över 95 procent av alla fall, har kortare behandlingstid och betydligt färre biverkningar än de äldre kombinationerna.
Om infektionen inte upptäcks förrän levern redan har drabbats av omfattande skada kan patienten behöva en levertransplantation. Då tas den skadade levern bort och ersätts antingen med en hel lever från en avliden donator eller med en del av en lever från en levande donator.
En transplantation botar dock inte hepatit C. Eftersom viruset ofta återkommer i den nya levern måste patienten fortsätta med antiviral behandling även efter operationen.
Det finns i dag inget vaccin som skyddar mot hepatit C. Vaccin mot hepatit A och B finns däremot, och läkare rekommenderar oftast personer med hepatit C att vaccinera sig mot dessa. Det minskar risken för ytterligare leverskador och förebygger komplikationer som en andra hepatitinfektion skulle kunna orsaka.
Alla som smittats av hepatit C behöver inte medicinsk behandling. Visar proverna endast lindriga tecken på leverpåverkan kan läkaren bedöma att risken för allvarlig leverskada är så låg att behandling inte är nödvändig.
Levern följs då regelbundet med blodprover och kontroller för att säkerställa att den förblir frisk och inte börjar ta skada av infektionen. Behandling kan alltid påbörjas senare om läget förändras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online