Hepatit, eller leverinflammation, kan ge olika långsiktiga konsekvenser beroende på vilken typ av virus som orsakar infektionen och hur allvarlig den är. Nedan går vi igenom de vanligaste typerna av hepatit och deras möjliga följdverkningar.
Hepatit A orsakar vanligtvis inga långsiktiga besvär. I sällsynta fall kan dock infektionen leda till akut leversvikt, särskilt hos personer som redan har en underliggande leversjukdom.
En kronisk hepatit B-infektion kan skada levern och leda till allvarliga komplikationer:
Levercirros: ett tillstånd där levern får ärrvävnad och gradvis förlorar sin förmåga att fungera normalt.
Levercancer: utveckling av elakartade tumörer i levern.
Även en kronisk hepatit C-infektion kan orsaka leverskador, cirros och levercancer. Utöver detta kan personer med kronisk hepatit C drabbas av trötthet, ledvärk och hudproblem.
Hepatit D kan endast uppstå hos personer som redan bär på hepatit B-viruset. En samtidig infektion kan påskynda utvecklingen av leversjukdom och öka risken för både cirros och levercancer.
Akut hepatit E ger vanligtvis inga bestående men. Hos personer med försvagat immunförsvar – exempelvis vid hiv eller efter organtransplantation – kan infektionen däremot bli kronisk och orsaka leverskador.
Alla som drabbas av hepatit utvecklar inte långsiktiga komplikationer – sjukdomsförloppet varierar kraftigt från person till person. Vaccination mot hepatit A och B, säkrare sex, undvikande av kontakt med smittat blod samt god handhygien kan minska risken för smitta och framtida komplikationer. Kontakta vården om du misstänker att du blivit smittad, eftersom tidig diagnos och behandling kan förhindra allvarliga leverskador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online