
Efter en genomgången herpesinfektion – som oftast inträffar under det första eller andra levnadsåret – stannar viruset kvar i kroppen under hela livet. Viruset etablerar då en så kallad latent infektion i känslnervgånglierna, alltså nervknutor som sitter nära ryggmärgen och hjärnan.
I det latenta stadiet förökar sig viruset inte aktivt, och de flesta personer märker inga symtom alls. Det är dock viktigt att förstå att viruset inte försvinner – det ligger bara "vilande" i nervsystemet och kan när som helst aktiveras igen.
Herpesviruset kan periodvis reaktiveras och ge upphov till nya utbrott, till exempel munsår eller genital herpes. Hur ofta utbrotten kommer varierar kraftigt mellan olika individer. Vissa personer får bara några få utbrott under hela livet, medan andra kan drabbas flera gånger per år.
Allvarlighetsgraden skiljer sig också åt – från lindrigt obehag och klåda till kraftig smärta med blåsor och sveda.
Reaktivering av viruset kan triggas av bland annat stress, förkylning eller feber, stark solljus, hormonella förändringar samt ett försvagat immunförsvar.
Idag finns ingen botande behandling för herpesinfektion, men det finns flera sätt att minska både frekvensen och svårighetsgraden av utbrotten:
För de flesta är herpesinfektionen ofarlig och snarare ett återkommande besvär än ett verkligt hot mot hälsan. I sällsynta fall kan dock viruset spridas och orsaka allvarliga komplikationer, som hjärninflammation (encefalit) eller hjärnhinneinflammation (meningit).
Dessa komplikationer är ovanliga men förekommer framför allt hos personer med försvagat immunförsvar, exempelvis vid hiv/aids, cancer eller efter organtransplantation.
Efter det andra året lever viruset kvar i en vilande fas i nervsystemet. Med rätt behandling och sunda levnadsvanor går det bra att hålla utbrotten i schack och leva ett helt normalt liv trots herpesinfektionen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online