HIV är en förkortning av humant immunbristvirus. Viruset förekommer i två former, HIV-1 och HIV-2, där den förra är vanligast i USA och den senare främst förekommer i afrikanska länder. HIV orsakar förvärvat immunbristsyndrom, mer känt som aids, och rapporterades första gången i USA år 1981.
HIV angriper kroppens immunförsvar genom att förstöra de vita blodkropparna, de så kallade CD4-cellerna. Utan ett väl fungerande immunförsvar har kroppen svårare att bekämpa infektioner och sjukdomar. Det gör individen mer mottaglig för olika åkommor och leder i slutänden till att personen kan utveckla aids.
Många personer med HIV uppvisar inga symtom alls, medan andra kan få influensaliknande besvär. De som inte visar några yttre tecken bör ändå söka regelbunden vård, eftersom kroppen fortfarande påverkas av viruset. Modern medicin kan bromsa eller begränsa skadorna på immunförsvaret, vilket gör det möjligt för hiv-patienter att leva betydligt längre och friskare liv än vad som tidigare var möjligt.
När en persons immunförsvar har försvagats under lång tid inträder det sista stadiet av hiv-infektionen: aids. Sjukdomen utbryts ofta i samband med ett mycket lågt CD4-värde i blodet, eller när en infektion som lunginflammation eller tuberkulos får allvarliga komplikationer på grund av det nedsatta immunförsvaret. Även om forskare världen över arbetar intensivt för att utveckla bättre behandlingsmetoder finns det idag ingen botande behandling.
HIV överförs via vissa kroppsvätskor, framför allt blod, sperma, slidsekret och bröstmjölk. Vanliga smittvägar är oskyddat samlag, delning av sprutor samt överföring från mor till barn under graviditet, förlossning eller amning. Viruset smittar däremot inte genom vanlig social kontakt, som handslag, kramar eller delad mat. Kondom minskar risken för smitta avsevärt, och regelbundna testningar är viktiga för att upptäcka en infektion i tid. För personer med förhöjd risk finns även läkemedelsbehandlingen PrEP, som effektivt kan förebygga smitta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online