Yrket som aids-rådgivare handlar dels om omsorg, dels om genuin medkänsla. Eftersom det ännu inte finns något botemedel mot aids eller hiv-viruset ligger rådgivarens fokus på två viktiga områden: att informera om förebyggande åtgärder till dem som inte har smittats, och att tillgodose de psykologiska behoven hos personer som lever med viruset.
En aids-rådgivare måste vara helt engagerad i klienten och visa medkänsla med dem som går igenom en svår livssituation. För att lyckas med detta får rådgivaren aldrig tappa ur sikte den verkliga uppgiften. Syftet med rådgivningen innefattar att hjälpa klienter att hantera sina problem och att identifiera nya vägar att leva med sjukdomen – strategier som ännu inte har prövats eller som inte utnyttjats till fullo.
Rådgivaren bör dessutom aktivt främja tanken på självhjälp och stärka klientens egen förmåga att skapa konstruktiva förändringar inför framtiden.
För patienter som tillhör en högriskgrupp men som för närvarande inte är smittade bör rådgivaren lägga största delen av sin uppmärksamhet på prevention. Se till att klienten känner till alla sätt att bli smittad och hur man undviker att drabbas av sjukdomen – även det som kan verka självklart.
Enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) bör personer i högriskgrupper testa sig för hiv minst en gång per år. Högriskgrupper omfattar bland annat personer som är sexuellt aktiva med flera partners, eller med en partner som själv kan ha flera partners. Personer som injicerar droger löper också betydligt förhöjd risk för hiv och aids.
Försäkra dig om att klienten vet var man kan testa sig, hur ofta testning rekommenderas och vad provet faktiskt innebär. Uppmuntra till avhållsamhet eller ett långvarigt, monogamt förhållande med en osmittad partner. Demonstrera korrekt kondomanvändning och förklara vilka kondomer som ger ett effektivt skydd och vilka som inte gör det – exempelvis kondomer av lammhud. Belys också riskerna med att dela sprutor och farorna med intravenöst drogbruk.
Inom aids- och hivrådgivning finns åtta vägledande principer som beskriver rätt väg till emotionellt stöd för klienter. Rådgivaren bör undvika att döma, möta klienten med empati, avstå från att ge råd om känslor, inte fråga varför klienten känner som hon gör och aldrig ta ansvar för någon annans problem.
Rådgivaren ska inte försöka tolka klientens känslor, utan nöja sig med att lyssna när hon själv beskriver dem. Hjälp klienten att bearbeta sina känslor och håll samtalet i nuet – istället för att fastna i det förflutna eller grubbla över vad som kanske kommer att hända längre fram.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online