Wasting-syndrom är en vanlig komplikation hos personer som lever med hiv, särskilt när infektionen har utvecklats till aids. Alla med hiv drabbas dock inte av tillståndet, och det finns behandlingar som kan hjälpa till att både förebygga och vända ett hiv-relaterat svinn.
Wasting definieras vanligen som en ofrivillig viktminskning på 10 procent eller mer av kroppens totala vikt under loppet av en månad. Viktminskningen åtföljs av ihållande diarré och svaghet, och kan även inkludera aptitlöshet eller illamående.
Det viktigaste att komma ihåg är att wasting alltid är ofrivillig och uppstår tillsammans med uttorkande symtom, framför allt långvarig diarré. En vanlig viktminskning sker däremot gradvis och utan de extra symtom som kännetecknar wasting.
Vissa antiretrovirala läkemedel som används för att behandla hivinfektion kan förändra hur kroppsvikten fördelas, ett tillstånd som ofta förväxlas med wasting. Viktminskning orsakad av läkemedelsbiverkningar är dock sällan lika allvarlig som den som sker vid wasting. Samtidigt kan obehagliga biverkningar – som illamående och diarré – förvärra symtomen om ett wasting-syndrom redan föreligger.
Ett nedsatt upptag av näringsämnen till följd av opportunistiska infektioner och tarmparasiter är en vanlig orsak till hiv-relaterat wasting-syndrom. Även ett lågt matintag kopplat till hiv-relaterad aptitlöshet bidrar ofta till svinnet, särskilt i kombination med medicinrelaterat illamående.
Behandlingen fokuserar främst på att åtgärda den bakomliggande orsaken till svinnet. Läkemedel mot illamående och diarré kan förskrivas, liksom kosttillskott som säkerställer att kroppen får tillräckligt med vätska, näring och hjälper till att normalisera matsmältningen. I regioner där medicinsk marijuana är tillåten används den ibland också som ett hjälpmedel för att stimulera aptiten och motverka viktminskningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online