År 2009 levde cirka 39,5 miljoner människor världen över med hiv. Även om det fortfarande inte finns något definitivt botemedel mot viruset, tyder framstegen inom genterapi och stamcellstransplantationer på att forskarna närmar sig dagen då en bot kan bli verklighet – för ett virus som har dödat miljontals människor sedan det först upptäcktes i början av 1980-talet.
Idag finns minst 30 olika läkemedel, så kallade antiretrovirala medel, som används för att behandla hiv. Ingen kombination av dessa har hittills lett till ett fullständigt botemedel, men de utgör den vanligaste metoden för att hämma viruset i kroppen och bromsa sjukdomsförloppet.
Kliniska prövningar pågår för att utvärdera hur effektiv högeffektiv antiretroviral terapi, HAART, är vid behandling av hivpatienter. Metoden har visat viss framgång i studier på apor, men det återstår att avgöra om behandlingen kan leda till ett verkligt botemedel eller om den främst blir en ny och förbättrad form av behandling mot viruset.
Sommaren 2008 tillkännagav hivforskare vid University of Texas Medical School att de hade upptäckt en "svag punkt" i viruset. Forskarna identifierade ett område som förblir oförändrat och som gör det möjligt för viruset att fästa vid så kallade värdceller. Om teamet lyckas förändra sammansättningen i denna del av viruset kommer det inte längre kunna fästa sig i kroppens celler. Dessutom skulle förändringen utlösa produktionen av antikroppar som bekämpar infektionen.
En av anledningarna till att hiv är så svårt att behandla är att viruset bildar en slags "reservoar" inuti vissa celler. Så länge en enda cell med virus finns kvar i kroppen kan infektionen återkomma, även efter långvarig och intensiv antiretroviral behandling. Sommaren 2009 upptäckte dock kanadensiska forskare att antiretrovirala läkemedel i kombination med vad de kallar "intelligent riktad kemoterapi" kan erbjuda en metod för att döda dessa skyddsceller – och därmed på sikt befria kroppen helt från viruset.
CNN rapporterade i början av 2009 om en man som levt med hiv tills han genomgick en stamcellstransplantation år 2007. Donatorns stamceller innehöll naturliga antivirala egenskaper som gjorde dem resistenta mot viruset. Två år efter transplantationen fanns inga spår av hiv kvar i mannens kropp – ett resultat som väckt stort hopp inom forskarvärlden.
Forskningen kring hiv fortsätter att göra framsteg på flera fronter samtidigt. Även om ett universellt botemedel ännu inte finns, pekar kombineringen av nya läkemedelsstrategier, genterapi och stamcellsbehandlingar mot en framtid där hiv kan besegras på allvar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online