Hudutslag kan förekomma vid flera olika skeden av hiv-infektionen. De kan bland annat dyka upp i den tidiga fasen av infektionen samt under sjukdomens tredje och fjärde stadium, då svampar och senare andra mikroorganismer utnyttjar det försvagade immunförsvaret och orsakar hudbesvär. Utslag kan även uppstå som en biverkning av vissa läkemedel som används vid behandling av hiv.
Utslag är ett av de symtom som kan förekomma vid akut hiv-infektion, även kallad serokonverteringssjukdom. Denna grupp av symtom brukar vanligtvis uppträda mellan två och fyra veckor efter smittotillfället. Enligt Australasian College of Dermatologists börjar utslaget på överkroppen och kan även drabba handflatorna. Utslaget kan klia eller inte klia, och det kan medföra sår på huden eller inte göra det alls.
Det är viktigt att komma ihåg att symtomen vid akut hiv-infektion inte är diagnostiska. Det innebär att en hiv-diagnos aldrig kan ställas enbart utifrån symtomen – ytterligare testning krävs alltid. Den som misstänker att hen har utsatts för smittorisk bör kontakta vården för rådgivning och testning.
Enligt HIV-Symptoms.info kan dermatit, ett utslagliknande tillstånd, förekomma som ett av symtomen under hiv-sjukdomens tredje stadium, som kallas symptomatisk hiv. Detta stadium inträffar efter den asymptomatiska fasen – den längsta perioden av sjukdomen, då inga symtom finns – men innan aids har utvecklats. Det symptomatiska stadiet varar oftast mellan ett och tre år, under vilken tid kroniska besvär gradvis utvecklas.
HIV InSite rapporterar att dermatitsymtomen under detta stadium orsakas av seborroiskt eksem, som främst visar sig på hårbotten och i ansiktet, men som ibland även drabbar bröst, armhålor och ljumsken. Seborroiskt ekzem ger upphov till ett rosa utslag som kan vara fjällande eller inte.
Herpesvirusinfektioner kan ge betydligt svårare symtom hos personer med avancerad hiv-sjukdom än hos andra. Det gäller både munherpes och genital herpes, som båda orsakar röda utslag med vätskefyllda blåsor. Blåsorna brister så småningom och bildar sårskorpor.
Personer med försvagat immunförsvar löper dessutom ökad risk för att drabbas av bältros, som orsakas av humant herpesvirus typ 3 (även känt som varicella-zostervirus). Bältros ger också röda utslag och blåsor, åtföljda av smärta som kan vara intensiv och följer den drabbade nervens bana.
Det finns en rad andra tillstånd hos personer med hiv som kan leda till hudutslag. Exempel på detta är virusinfektioner som mollusci (molluscum contagiosum), som ger vaxartade knutor med vitt, fast innehåll; vårtor orsakade av HPV; svampinfektioner som ringorm, fotsvamp och tinea cruris; bakteriell follikulit, som ger ett varigt utslag runt hårsäckarna; skabb, som orsakas av kvalster; psoriasis; nässelutslag samt eosinofil follikulit, som ger finnliknande utslag på många delar av kroppen.
Hiv-behandling med vissa antiretrovirala läkemedel kan också leda till hudutslag. Enligt amerikanska Department of Health and Human Services (DHHS) är några av de antiretrovirala läkemedel som oftast orsakar utslag nevirapin, abakavir, amprenavir och tipranavir. Personer som behandlas med antiretrovirala läkemedel bör alltid hålla sin läkare informerad om de biverkningar de upplever, så att behandlingens effektivitet kan vägas mot eventuell biverkningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online