Fakta om hiv-tester – allt du behöver veta

Hiv, det humana immunbristviruset, orsakar aids (förvärvat immunbristsyndrom) och smittar mellan människor via sädesvätska, vaginalsekret, blod och bröstmjölk. Många som bär på viruset vet inte att de är smittade, eftersom infektionen ofta inte ger några tydliga symtom i början. Därför är det viktigt att testa sig regelbundet om du någon gång har utsatt dig för smittrisk.

Vad testerna letar efter

Det finns två huvudsakliga sätt som ett hiv-test fungerar på. Vanligast är att testet letar efter antikroppar mot hiv – alltså kroppens eget immunförsvar mot viruset. En mindre vanlig form av test letar istället direkt efter virusets genetiska material, vilket kan ge tidigare svar efter en eventuell smitta.

Serokonvertering

Kroppen börjar producera antikroppar så snart en person smittas, men ett test visar inte positivt förrän tillräckligt många antikroppar har bildats. Detta kallas serokonvertering. Under tiden före serokonverteringen kan viruset ändå överföras till andra, även om testet visar negativt resultat.

Serokonverteringen tar vanligtvis några veckor, men för vissa personer kan det ta upp till sex månader innan antikropparna kan påvisas. Detta är ytterligare en anledning till att regelbundna uppföljningstester är viktiga om du har haft en riskexposition.

Olika testmetoder

Hiv-tester kan utföras på tre sätt:

• Blodprov – det mest använda och känsligaste alternativet.
• Urinprov – ett smidigt alternativ utan nålstick.
• Munvätska – samlas in när en testanordning förs mot insidan av kinden.

Väntetid för resultat

Beroende på testmetod kan det ta några dagar att få svar. Med ett snabbtest baserat på blod eller munvätska får du däremot ofta resultat på så lite som 20 minuter. Observera att ett positivt snabbtest alltid måste bekräftas med ett andra, mer noggrant test, vilket kan ta upp till några veckor.

Behandlingsmöjligheter

Idag finns det effektiva behandlingar för personer som lever med hiv. Modern läkemedelsbehandling kan hålla virusmängden under kontroll, vilket gör att den smittade kan må bra, leva långt och i många fall inte överföra viruset vidare. Ju tidigare diagnosen ställs, desto bättre blir prognosen – ännu ett skäl att testa sig.

I Sverige kan du testa dig kostnadsfritt hos din vårdcentral, på en infektionsklinik eller hos en ungdomsmottagning. Testerna är alltid konfidentiella, och i vissa fall kan du även testa dig anonymt.