Hiv (humant immunbristvirus) är det virus som orsakar aids (förvärvat immunbristsyndrom). Viruset smittar via blod, sädesvätska, vaginalsekret och bröstmjölk. Hiv angriper kroppens immunförsvar och gör det svårare för kroppen att bekämpa infektioner. Aids är det mest framskridna stadiet av en hiv-infektion, då kroppen påverkats så pass av viruset att den har svårt att försvara sig mot sjukdomar.
Det kan ta upp till tio år eller längre innan en hiv-infektion utvecklas till aids, och med dagens moderna behandlingar anses denna tidsrymd kunna förlängas ytterligare. För många personer är aids-utbrottet första gången de märker symtom på sin hiv-infektion. Under den långa inkubationsperioden förstör viruset successivt kroppens T-celler – de vita blodkroppar som normalt bekämpar infektioner. Det är viktigt att komma ihåg att en person kan smitta andra med hiv under hela denna period, även innan någon aids-diagnos har ställts.
En patient kan få diagnosen aids om hen utvecklar en eller flera av de infektioner eller cancerformer som är kopplade till sjukdomen, eller om antalet T-celler i blodet sjunker under 200. Med behandling är det möjligt att tillfriskna från dessa infektioner och sjukdomar samt att höja antalet T-celler igen. En aids-diagnos kan dock aldrig återkallas, även om hälsan förbättras.
Eftersom många personer kan leva i flera år utan att märka några symtom är det viktigt att testa sig regelbundet om man kan ha blivit utsatt för smitta. Testning kan göras via ett blodprov, urinprov eller genom ett munsvabb. Det är möjligt att vara smittad av hiv men ändå få ett negativt testresultat, beroende på vilken typ av test som används och hur kort tid efter smittotillfället som provet tas.
Får du ett negativt svar bör du testa dig igen vid ett senare tillfälle. Traditionellt rekommenderas ett nytt test minst sex månader efter exponeringen för att säkerställa att serokonverteringen – kroppens omställning till att bilda ett eget immunförsvar mot viruset – har fullbordats. Moderna kombinationstester kan dock ofta påvisa infektionen betydligt tidigare, och i Sverige erbjuds kostnadsfri och ibland anonym testning på bland annat vårdcentraler och mottagningar för sexualhälsa.
Idag finns många effektiva behandlingar för personer med hiv som gör det möjligt att må bättre och leva längre. Det är viktigt att påbörja behandling så snart en hiv-diagnos har ställts, alltså redan innan aids eventuellt utvecklas. Att söka vård direkt och ta ansvar för sin hälsa är de bästa vägarna för att hålla sig frisk så länge som möjligt och fördröja sjukdomsförloppet.
Med modern antiretroviral behandling kan virusmängden i blodet ofta tryckas ner till onämnbära nivåer, vilket innebär att både hälsan bevaras och risken för smittspridning minskar kraftigt.
Eftersom hiv smittar via blod, bröstmjölk, sädesvätska och vaginalsekret är det bästa skyddet att undvika kontakt med dessa kroppsvätskor. Dela aldrig sprutor eller annat injektionsmaterial med andra, och se till att desinficera dem noggrant före och efter varje användning.
Vid sex kan du minska din risk genom att begränsa antalet partners och använda kondom av latex eller polyuretan vid varje samlag, inklusive vid anal- och oralsex. Gravida kvinnor med hiv bör tala med sin läkare om hur risken för överföring till barnet bäst minskas och rekommenderas normalt inte att amma, eftersom viruset finns i bröstmjölken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online