Varför hypertoni är vanligare hos personer med HIV
Personer som lever med HIV (PLWH) har 1,5–2× högre risk för hypertoni än allmänbefolkningen. Flera sammanflätade mekanismer driver detta:
1. Njurpåverkan (HIV-associerad nefropati)
- HIV infekterar direkt renala celler; ART kan ge nefrotoxicitet (särskilt tenofovir DF).
- Förskadad vätske/elektrolytbalans → volymövertag → förhöjt BT.
- Proteinuri accelererar kärtskada.
2. Kronisk inflammation & immunaktivering
- Persistirande inflammation (även på ART) skadar endotel.
- Minskat nitric oxide-tillgänglighet → försämrad vasodilatation.
- Artärstyvhet ökar systoliskt tryck.
3. Autonom nervsystemdysfunktion
- HIV påverkar autonom reglering → sympatisk överaktivitet.
- Ökad hjärtfrekvens, vaskokonstriktion, minskad baroreflexkänslighet.
4. ART-läkemedelseffekter
- Proteas-hämmare: Insulinresistens, dyslipidemi, endoteldysfunktion.
- Integras-hämmare: Viktuppgång (särskilt dolutegravir, biktegravir) → metaboliskt syndrom.
- Äldre NRTI: Mitochondriell tosicitet → metaboliska störningar.
5. Opportunistiska infektioner & komorbiditet
- CMV, TB, svampinfektioner → systemisk inflammation.
- Hepatitis B/C-saminfektion → ytterligare vaskulär risk.
6. Traditionella riskfaktorer (Ofta klustrade hos PLWH)
- Högre rökningandel
- Missbruk (alkohol, stimulantia)
- Obesitas/viktuppgång på ART
- Fysisk inaktivitet
- Psykosocial stress, matosäkerhet
Kliniska implikationer
- Screen BT vid varje besök. Mål <130/80 mmHg (per ACC/AHA).
- Föredra ART-regimer med lägre metabolisk påverkan (t.ex. TAF över TDF, undvik boosting om möjligt).
- Aggressiv livsstilsintervention: DASH-kost, motion, rökavvänjning, vikthantering.
- Förstahands antihypertensiva: ACE-hämmare/ARB (njurskydd), kalciumkanalhämmare, tiazid. Undvik läkemedelsinteraktioner med ART.
- Övervaka njurfunktion, lipider, glukos regelbundet.
Slutsats
Hypertoni vid HIV är multifaktoriell men hanterbar. Integrerad HIV-primärvård minskar kardiovaskulära händelser – den ledande dödsorsaken hos välbehandlade PLWH.
