Klopidogrel är en läkemedelssubstans som säljs under varumärket Plavix och som används för att förebygga stroke och hjärtinfarkt hos patienter med hög risk. Efter ett antal studier beslutade den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA i mars 2010 att lägga till en extra varning i preparatets produktinformation. Orsaken var att myndigheten konstaterat att patienter som bär på vissa varianter av genen CYP2C19 får sämre effekt av läkemedlet.
Att identifiera en patients gener – eller vilken variant av en viss gen patienten har ärvt – kallas genetisk testning eller genotypning. Laboratorier använder flera olika metoder för att analysera mänskliga gener.
En teknik som kallas polymeraskedjereaktion (PCR) gör det exempelvis möjligt för laboratoriepersonal att förstärka, det vill säga skapa många kopior av, en specifik del av arvsmassan för analys. DNA-sekvensering är ett annat alternativ; metoden var tidigare oöverkomligt dyr, men kostnaderna sjunker snabbt. Forskare kan också använda en sond – en kort DNA-sekvens som binder till en matchande sekvens i genomet – för att identifiera genetiska variationer på en bestämd plats, ett så kallat locus, alltså den position där en gen finns på kromosomen.
Plavix, med verksamsubstansen klopidogrel, är en så kallad trombocytaggregationshämmare. Det innebär att läkemedlet hindrar blodplättarna från att klumpa ihop sig och bilda blodproppar – en viktig skyddsåtgärd hos patienter med hög risk för stroke.
Plavix är dock ett proläkemedel, vilket betyder att det först blir aktivt när det har metaboliserats, alltså omvandlats, i levern. Innan läkemedlet kemiskt bearbetats av levercellerna har det helt enkelt ingen effekt. De enzymer i levern som utför denna omvandling tillhör en grupp proteiner som kallas cytokrom P450-enzymer, och ett av dessa enzymer kodas av just genen CYP2C19.
I befolkningen finns olika varianter, alleler, av genen CYP2C19. Två studier som publicerades i New England Journal of Medicine i slutet av 2008 visade att läkemedlet var mindre effektivt hos patienter med vissa av dessa alleler. Studierna visade dessutom att dessa patienter löpte högre risk för kardiovaskulära problem än andra patienter som behandlades med samma läkemedel.
Efter ytterligare forskning valde FDA därför att i mars 2010 utöka varningstexten i preparatets produktinformation. Enligt myndighetens säkerhets- och märkningsinformation för Plavix är patienter som ärvt vissa alleler av CYP2C19 mindre benägna att ha nytta av behandlingen. Alleler med nedsatt funktion omvandlar inte läkemedlet ordentligt i levern, vilket innebär att det kanske inte fungerar som avsett.
FDA:s fynd kring Plavix och CYP2C19 är ett slående exempel på den outnyttjade potentialen inom farmakogenomik – ett framväxande område inom farmakologin som strävar efter att anpassa behandlingen till den enskilda patienten. Eftersom alla människor är genetiskt olika kan vissa läkemedel gynna patienter med en viss genetisk sammansättning mer än andra.
Att identifiera denna typ av genetiska variationer och integrera informationen i behandlingsplaner och kliniska beslut kan bidra till att höja vårdens kvalitet, öka läkemedelssäkerheten och minimera biverkningar.
Laboratorietester kan avgöra vilka alleler av genen CYP2C19 du bär på. För patienter som ärvt alleler med nedsatt funktion finns alternativa läkemedel, även om även dessa har sina egna biverkningar och begränsningar.
Om du tillhör gruppen patienter med hög risk för stroke eller hjärtinfarkt och ska ta fram en behandlingsplan tillsammans med din läkare kan det vara klokt att diskutera dina alternativ – bland annat om genetisk testning är aktuell i ditt fall och vilken behandling som passar dig bäst. Kom ihåg att aldrig ändra eller avbryta en befintlig behandling utan att först rådfråga din läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online