MRSA och hjärthälsa: Endokarditrisk, inte direkta hjärtinfarkter

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) orsakar inte direkt hjärtinfarkt (myokardinfarkt), men kan orsaka infektiv endokardit, som skadar hjärtklaffar och ökar kardiovaskulär risk.

MRSA-infektioner

• Hud/mjukdelar (abscesser, cellulit).
• Bakteremi (blodbanainvasion) – från IV-kattrar, sår, endokardit.
• Pneumoni, osteomyelit, septisk artrit.

MRSA-endokardit

• Högerkammare (trikuspidalis klaff) vanligt vid IV-missbruk.
• Vänsterkammare (mitralis/aortaklaff) från bakteremi som säder skadade klaffar.
• Komplikationer: klaffdestruktion → insufficiens, hjärtsvikt; septiska emboli (stroke, abscesser); mykotiska aneurysm; glomerulonefrit.

Hjärtinfarkt (MI) vs. Endokardit

MI = kronartär ocklusion (plackruptur/tromb). Endokardit = klaffinfektion. De är distinkta. Dock kan allvarlig sepsis från MRSA orsaka efterfrågeisemi (typ 2 MI) på grund av hypotoni/tachycardi.

Förebyggande

• Handhygien, sårvård, steril teknik för ingrepp.
• Dekolonisering (mupirocin, klorhexidin) för bärare i högriskmiljöer.
• Snabb behandling av hudinfektioner.
• IV-missbruk skademinsering (rena sprutor, OAT).

När man bör misstänka

Feber + nytt blåsljud + bakteremi + hudläkningar + riskfaktorer (IVDU, protetisk klaff, hemodialys). Duke-kriterier för diagnostik. Ekokardiografi (TEE > TTE). Blododlingar ×3.

MRSA-endokardit kräver 4–6 veckor IV-antibiotika (vankomycin/daptomycin ± gentamicin/rifampicin) ± klaffkirurgi. Tidig diagnostik räddar liv och klaffar.