Inom medicinen syftar termen lumen på det ihåliga utrymmet inuti ett blodkärl. När kärlen förträngs beror det oftast på ansamlingar av plack i kärlväggen. Gäller det kranskärlen, som försörjer hjärtat med syre och blod, kallas tillståndet kranskärlssjukdom – en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och den största enskilda dödsorsaken i USA.
Vissa riskfaktorer för kranskärlssjukdom, såsom kön, ålder och ärftlighet, går inte att påverka. Däremot kan många andra riskfaktorer ändras, exempelvis högt blodtryck och högt kolesterol, drogmissbruk, rökning, fysisk inaktivitet och övervikt. Behandlingen syftar till att öka diametern på lumen – antingen genom kirurgi, läkemedel eller livsstilsförändringar.
Kontakta din läkare om du har någon av riskfaktorerna kopplade till kranskärlssjukdom, eller om du upplever kärlkramp (angina) – ett tillstånd där bröstsmärta uppstår vid ansträngning och försvinner när du vilar.
Godkänn de tester din läkare vill utföra för att utesluta eller fastställa diagnosen. Vanliga undersökningar är koronarangiografi, en invasiv röntgenundersökning av kranskärlen, samt CT-angiografi, en icke-invasiv bildtagning. Även elektrokardiogram (EKG), arbets-EKG och magnetkameraundersökning används ofta.
Följ din läkares råd noggrant. Om testresultaten inte visade kranskärlssjukdom men din livsstil innebär risk, får du råd om hur du hanterar riskfaktorerna. Har du fått diagnosen utvärderas din livsstil för att hitta förändringar som minskar risken för hjärtsvikt.
Bidragande faktorer kan dessutom behandlas med läkemedel, till exempel ACE-hämmare eller betablockare mot högt blodtryck, statiner eller fibrater mot högt kolesterol, acetylsalicylsyra för att förebygga blodproppar, kalciumantagonister för att avlasta hjärtat samt nitrater mot bröstsmärta. Ta alltid dina läkemedel exakt som ordinerats. Är sjukdomen svår kan du bli planerad för operation.
Uppsök din läkare enligt plan. Medicineringen följs upp och justeras efter behov. Ska du opereras handlar det oftast om antingen ballongvidgning med stent eller en bypassoperation av kranskärlen.
Vid ballongvidgning förs en kateter med en liten ballong i spetsen fram genom kranskärlen. Ballongen blåses upp för att vidga kärlrummet och öka lumendiametern, varefter ett stent ofta placeras i artären för att ge strukturellt stöd. Vid en bypassoperation skapas istället en ny väg runt den blockerade delen av kärllet med hjälp av friska blodkärl från andra delar av kroppen.
Följ läkarens anvisningar för återhämtning och uppföljande vård. Ta alla läkemedel precis som ordinerats, delta i rehabiliteringen enligt schema och genomför de livsstilsförändringar som minskar risken för ytterligare kranskärlssjukdom eller hjärtsvikt.
Prognosen är mycket god om du aktivt deltar i din återhämtning. En positiv inställning hjälper dig att se de svåra livsstilsomställningarna som en möjlighet att förbättra både din hälsa och din livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online