Kranskärlssjukdom: effektiva behandlingar för ett friskare hjärta

Kranskärlssjukdom, även kallad koronar hjärtsjukdom, orsakas oftast av ateroskleros – en ansamling av plack och fettämnen i artärerna. Vid kranskärlssjukdom är de kärl som försörjer hjärtat med syre och blod förträngda. Vilken behandling som passar bäst beror på sjukdomens svårighetsgrad och dina symtom. Tillsammans med din läkare kan du ta fram en behandlingsplan som är anpassad efter just din situation.

Läkemedelsbehandling

För att förbättra blodflödet och bromsa sjukdomens utveckling kan din läkare skriva ut läkemedel. Det finns flera olika typer av läkemedel mot kranskärlssjukdom, och det är vanligt att kombinera flera preparat eftersom de har olika verkningsområden.

De mest förskrivna läkemedlen är:

• Acetylsalicylsyra (aspirin) – förtunnar blodet och minskar risken för blodpropp.
• Betablockerare – sänker blodtrycket genom att få hjärtat att arbeta lugnare.
• Nitroglycerin – lindrar bröstsmärta genom att vidga blodkärlen.
• Kolesterolsänkande läkemedel, exempelvis statiner – sänker kolesterolnivåerna i blodet.
• ACE-hämmare – sänker blodtrycket.
• Kalciumantagonister – hjälper till att vidga kranskärlen.

Din läkare kan också rekommendera vitaminer eller kosttillskott som ett komplement till behandlingen.

Livsstilsförändringar

Att ändra sin livsstil kan förebygga eller bromsa utvecklingen av kranskärlssjukdom. Regelbunden motion eller fysisk aktivitet rekommenderas, och din läkare kan hjälpa dig att hitta en aktivitetsnivå som passar din nuvarande kondition och hälsa.

Enligt Mayo Clinic är rökning och tobaksanvändning en av de främsta orsakerna till kranskärlssjukdom. Din läkare kommer därför att rekommendera dig att sluta röka och använda tobak. Även kostomläggningar spelar en viktig roll – en balanserad näring med minskat saltintag hjälper till att sänka blodtrycket och gynnar hjärtats hälsa.

Kirurgiska ingrepp

Om andra behandlingar inte ger tillräcklig effekt kan ett kirurgiskt ingrepp bli aktuellt. Kateterisering är en vanlig metod där en tunn slang, en kateter, förs genom en artär i benet upp till hjärtat.

En annan vanlig procedur är ballongvidgning (angioplastik). Där blåses en ballong på kateterns spets upp inne i artären, vilket vidgar kärlväggen. Medan artären är vidgad infogar kirurgen ofta en stent – ett litet rör av metalltråd – som håller kärlöppningen öppen även efter att katetern tagits bort.

Vid mer omfattande åderförkalkning kan mer avancerade ingrepp behövas:

• Brakyterapi (inre strålbehandling) – artären utsätts för strålning medan den hålls öppen under ballongvidgningen, vilket minskar risken att kärlreturen växer igen.
• Bypassoperation – de blockerade kranskärlen ledas förbi med ett transplantat från en annan del av kroppen, så att blodet får en ny väg till hjärtmuskeln.

Oavsett vilken behandling du och din läkare väljer är det viktigt att följa behandlingsplanen noggrant och gå på regelbundna kontroller för att hålla hjärtat så friskt som möjligt.