Stress har kopplats samman med många kroniska sjukdomar, bland annat fetma, diabetes, cancer och hjärtsjukdom. Det är dock inte stressen i sig som är problemet – faran uppstår först när du når en punkt där du känner att du inte längre orkar hantera situationen. Känner du dig stressad regelbundet stannar kroppen i ett konstant aktiverat tillstånd, vilket i förlängningen kan leda till hälsoproblem, däribland hjärtsjukdom.
När du känner dig stressad utlöses en verklig fysiologisk reaktion i kroppen som kallas kamp- eller flyktreaktionen. Så snart kroppen bedömer att ditt välbefinnande hotas – oavsett om det rör sig om en faktisk händelse eller något du oroar dig för – sätts alla system i beredskap för att hjälpa dig hantera situationen.
Forskarna är ännu inte helt säkra på exakt vilken roll stress spelar vid hjärtsjukdom. En vanlig teori är att stressade personer tenderar att överäta, röka mer och motionera mindre. Samtliga dessa livsstilsfaktorer kan i sin tur öka risken för att utveckla hjärtsjukdom.
När kroppen aktiverar kamp- eller flyktreaktionen höjs även blodtrycket och pulsen ökar. Detta är nödvändigt för att försörja musklerna och hjärnan med det blod och den syre de behöver för att kunna reagera snabbt. Är du däremot konstant stressad hålls blodtrycket uppe under långa perioder, vilket i längden belastar hjärtat och blodkärlen.
För att ge kroppen den energi som krävs för att agera frigörs fettsyror ut i blodet. Med tiden kan dessa fettsyror ansamlas i blodbanorna, vilket kan leda till förhöjda kolesterolvärden – en välkänd riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom.
Vid stress frisätter kroppen hormonet kortisol. Kortisol påverkar var i kroppen fett lagras och tenderar att styra fettdepåerna till bukområdet. Personer som bär på extra fett runt magen löper en högre risk att drabbas av hjärtsjukdom.
Eftersom stress är en naturlig del av livet är det avgörande att lära sig tekniker för att hantera den och på så sätt stänga av kamp- eller flyktreaktionen. Stressens negativa effekter uppstår framför allt när du aldrig tar en paus från den. Genom att lära dig lugna både kropp och sinne minskar aktiviteten i stressystemet, vilket gör att kroppen kan återgå till ett viloläge och skydda sig mot negativa hälsoeffekter.
Enkla metoder som djupandning, regelbunden motion, god sömn, promenader i naturen och mindfulness kan göra stor skillnad. Även små pauser under dagen hjälper kroppen att återhämta sig och bryter den konstanta aktivering som annars kan skada hjärtat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online