Hjärtsvikt (HF) är ett kliniskt syndrom av strukturell/funktionell hjärtpåverkan som leder till otillräcklig perfusion eller förhöjda fyllnadstryck. Etiologi är ofta multifaktoriell.
Största orsaker (efter populationsattributabel risk)
- Koronär artärsjukdom (KAS) / Ischemisk kardiomyopati: ~60–70 %. Infarkt → narva → remodeling. Kronisk ischemi → hivande myokard.
- Hypertoni: ~50–60 % (ofta samförekommande). LVH → diastolisk dysfunktion → systolisk svikt.
- Diabetes mellitus: Oberoende risk (diabetisk kardiomyopati); accelererar KAS.
- Klaffsjukdom: Aortastenot, mitralinsufficiens, aortainsufficiens.
- Kardiomyopatier: Dilaterad (genetisk, viral, alkohol, peripartum), hypertrof, restriktiv, arytmogena.
- Arytmier: Takykardi-inducerad kardiomyopati (förmaksflimmer, frekventa PVC).
- Alkohol/toxin: Kroniskt högt intag → dilaterad kardiomyopati.
- Kemoterapi/strålning: Antracykliner, trastuzumab, bröstkorgs-RT.
- Kongenita hjärtfel: Reparerade/oreparerade.
- Infiltrativa: Amyloidos, sarkoidos, hemokromatos.
- Högutbytes-tillstånd: Anemi, thyreotoxikos, AV-fistel, Pagets sjukdom.
Hjärtsviktsfenotyper
- HFrEF (EF ≤40 %)
- HFmrEF (EF 41–49 %)
- HFpEF (EF ≥50 %) – ökande prevalens, kopplad till HTN, fetma, diabetes, ålder.
Forebyggande
Kontrollera BT, LDL, glukos; viktkontroll; rökningssläpp; begränsa alkohol; behandla sömnapné; regelbunden motion. Tidig upptäckt av asymptomatisk LV-dysfunktion (Stadium B) möjliggör sjukdomsmodifierande terapi (ACE-hämmare/ARB/ARNI, beta-blocker, SGLT2-hämmare, MRA).