Hjärtat består av fyra hålrum: två förmak i den övre delen och två kammare i den nedre delen. Blodet strömmar mellan hålrummen samt till och från lungorna och resten av kroppen. Mellan hålrummen sitter hjärtklaffarna, som ser till att blodet flödar åt rätt håll vid varje hjärtslag och inte rinner tillbaka. När en klaff inte fungerar som den ska kan det påverka hjärtats förmåga att pumpa blod effektivt.
Hjärtat har fyra klaffar:
Klaffarna har flikar, så kallade segel eller cusper, som öppnas och stängs för varje hjärtslag.
Om en klaff inte kan öppna sig helt kallas tillståndet för stenos, det vill säga en förträngning. En annan vanlig störning är att klaffen inte stänger ordentligt, vilket gör att blodet läcker tillbaka i fel riktning – ett så kallat backflöde eller klaffläckage (regurgitation).
Vissa personer föds med hjärtklaffsproblem, medan andra utvecklar dem till följd av infektioner som endokardit (inflammation i hjärtats innerhinna) eller reumatisk feber, eller på grund av åldersförändringar i klaffarna. Ibland ger klaffproblemet upphov till ett hjärtblåsljud, som läkaren kan höra med stetoskop. För att bedöma svårighetsgraden används undersökningar som lungröntgen, EKG, ekokardiografi (ultraljud av hjärtat) och angiografi, enligt American Heart Association.
Mitralklaffproblem är oftast kopplade till hjärtsjukdom. Mitralisprolaps är den vanligaste sjukdomen i mitralklaffen, medan mitralisstenos är ovanligare. Blodet flödar från vänster förmak genom mitralklappen ner i vänster kammare. Vid mitralisprolaps stänger inte klaffen helt, varvid blod kan läcka tillbaka upp i vänster förmak. Typiska symtom är andnöd och trötthet. Om problemet är allvarligt och lämnas obehandlat kan vänster kammare förstoras och så småningom leda till hjärtsvikt.
Vid mitralisstenos är klaffen förträngd, vilket kan göra att vänster förmak förstoras. Symtomen omfattar bröstsmärta, yrsel, andnöd och snabb, oregelbunden hjärtrytm.
Aortaklaffsjukdom är den vanligaste formen av klaffsjukdom hos äldre. Aortaklaffen har tre segel som öppnas och stängs och reglerar blodflödet mellan vänster kammare och aorta. Vid aortastenos öppnar sig klaffen inte ordentligt. Vissa personer med aortastenos är helt symtomfria och upptäcks tack vare ett hjärtblåsljud, medan andra får bröstsmärta, yrsel och andnöd. Svår, obehandlad aortastenos kan leda till en förstorad vänster kammare och till och med plötslig död.
Aortainsufficiens (aortaläckage) kan finnas i många år utan symtom, men orsaka allvarliga skador på hjärtmuskeln över tid.
Enligt Mayo Clinic är sjukdom i pulmonalisklaffen sällsynt och beror oftast på ett medfött hjärtfel, men den kan också orsakas av pulmonell hypertension (högt blodtryck i lungornas kärl). Sjukdom i trikuspidalklaffen uppträder däremot oftast tillsammans med andra former av hjärtsjukdom. Trikuspidalstenos är ovanlig och kan leda till skador på hjärtmuskeln, stroke, oregelbunden hjärtrytm eller hjärtsvikt. Trikuspidalläckage kan orsakas av pulmonell hypertension, emfysem eller pulmonalisklaffstenos och kan i sin tur leda till kongestiv hjärtsvikt.
Behandlingen varierar kraftigt beroende på typ av problem och dess svårighetsgrad. Lättare klaffproblem kräver ofta bara regelbunden kontroll, medan andra kan behandlas med läkemedel som påverkar blodkoagulering, blodtryck, vätskeansamling eller andra processer. Vissa former av klaffstenos kan behandlas med stent eller ringar som vidgar klaffen, eller med ballongvidgning. Mer allvarliga klaffproblem kan kräva kirurgi för att reparera eller ersätta den defekta klaffen.
Medan vissa personer med hjärtklaffsproblem aldrig får några symtom, bör personer som upplever yrsel, andnöd, hjärtklappning, bröstsmärta eller svimningsanfall kontakta en läkare. Regelbundna hälsokontroller gör att läkaren kan upptäcka ett hjärtblåsljud även när inga symtom finns. Tidig diagnos och behandling av hjärtklaffsproblem kan hjälpa till att förhindra ytterligare skador på hjärtat.
Om du plötsligt får symtom som bröstsmärta, andnöd eller andra möjliga hjärtinfarktsymtom, eller om du misstänker att du drabbas av en hjärtinfarkt, ring genast 112.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online