ACE-hämmare (angiotensinomvandlande enzymhämmare) får blodkärlen att slappna av och vidgas. Det förbättrar cirkulationen, sänker blodtrycket och avlastar hjärtat.
Läkare förskriver ofta ACE-hämmare vid hjärt-kärlsjukdomar som hypertoni (högt blodtryck) och hjärtsvikt. De spelar dessutom en viktig roll vid kronisk njursjukdom, där de kan bromsa sjukdomens utveckling – oavsett om patienten samtidigt har diabetes eller inte.
Hypertoni är ett av de vanligaste hälsoproblemen i världen: i USA lever nästan varannan vuxen med högt blodtryck. Det gör ACE-hämmare till en av de mest använda läkemedelsgrupperna inom primärvården.
De flesta tar sin tablett en gång dagligen, oftast på morgonen. Behandlingen kombineras ofta med ett vätskedrivande läkemedel (diuretikum) eller en kalciumblockerare för att ge bättre kontroll över blodtrycket.
ACE-hämmare verkar genom två huvudsakliga mekanismer:
1. De hindrar bildningen av angiotensin II. Angiotensin II är ett hormon som drar ihop blodkärlen. När nivåerna sjunker slappnar kärlen av och blodflödet genom hela kroppen förbättras.
2. De minskar natriumåterupptaget i njurarna. Det leder till att kroppens vätskevolym minskar, vilket i sin tur sänker trycket i blodkärlen.
Tack vare denna dubbla verkan kan ACE-hämmare hjälpa vid flera olika cirkulatoriska tillstånd – inte bara vid högt blodtryck.
Utöver hypertoni kan läkare överväga ACE-hämmare vid exempelvis hjärtsvikt, efter en hjärtinfarkt samt vid kronisk njursjukdom, både hos patienter med och utan diabetes.
Det finns flera olika preparat på marknaden, som främst skiljer sig åt i hur länge de verkar. Vissa passar bättre för korttidsbehandling, medan andra är lämpade för långvarig behandling. Bland de mest förskrivna finns:
De flesta tas som tabletter, men enalapril kan också ges intravenöst på sjukhus, exempelvis i akuta situationer.
Enstaka användning av receptfria smärtstillande läkemedel tillsammans med ACE-hämmare är oftast ofarlig, men regelbunden kombination bör diskuteras med en vårdgivare för att undvika interaktioner.
Forskning tyder på att ACE-hämmare kan ha sämre effekt hos rökare med kronisk njursjukdom, även om den bakomliggande mekanismen ännu inte är helt klarlagd. Rökare bör därför rådfråga sin läkare innan behandlingen påbörjas.
Kosten spelar också roll. En saltrik kost kan försvaga den blodtryckssänkande effekten, medan ett högt intag av kalium – exempelvis via kaliumrika livsmedel eller kosttillskott – kan höja kaliumvärdet i blodet och kräva dosjusteringar.
Vanliga biverkningar är hosta, förhöjt blodkalium, lågt blodtryck och – i sällsynta fall – angioödem, en svullnad som oftast drabbar ansikte, läppar eller svalg. De allra flesta patienter tål dock behandlingen väl.
Följ alltid din läkares anvisningar. Justera inte dosen eller avbryt inte behandlingen på egen hand, eftersom ett plötsligt utsättande kan påverka blodtryckskontrollen.
Om du upplever biverkningar ska du kontakta din läkare innan du slutar ta medicinen. I många fall minskar besvären med tiden eller kan hanteras genom dosjusteringar.
ACE-hämmare bör normalt undvikas under graviditet eftersom de kan stör fostrets utveckling och öka risken för negativa utfall. Gravida eller de som planerar att bli gravida rekommenderas alternativa blodtrycksläkemedel.
Flera ACE-hämmare är godkända av den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) för behandling av högt blodtryck hos barn från sex års ålder. Doseringen måste följa de pediatriska förskrivningsinformationerna noggrant.
När de används som ordinerat utgör ACE-hämmare en hörnsten i den kardiovaskulära vården: de hjälper till att hålla blodtrycket på optimal nivå och stöttar hjärtats funktion över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online