Kelering är en medicinsk procedur där ett läkemedel ges intravenöst för att avlägsna tungmetaller som kvicksilver och bly från kroppen. Vissa människor tror att behandlingen renar kroppen från föroreningar och kan förebygga eller bota olika sjukdomar. Det finns dock betydande risker förknippade med kelering som är viktiga att känna till innan man överväger behandlingen.
Kelering bygger på användningen av en syntetisk aminosyra som kallas etylendiamintetraättiksyra, oftast förkortat EDTA. Ämnet binder till sig metaller i blodet, vilket gör att de kan utsöndras via urinen. Behandlingen administreras av en läkare eller av en praktiker inom alternativ medicin.
Kelering används ibland vid behandling av hjärtsjukdom, stroke och autism. Det är dock viktigt att notera att den enda medicinskt godkända användningen av keleringsterapi är vid allvarlig förgiftning av tungmetaller, såsom blyförgiftning. Användning mot andra sjukdomar saknar vetenskapligt stöd och är omstridd inom den traditionella vården.
En enskild keleringbehandling tar vanligtvis mellan fem och 30 minuter, enligt Mayo Clinic. Vid vissa behandlingsprogram ges sessionerna upprepade gånger under en längre period.
Biverkningar av kelering kan bland annat innefatta en brännande känsla vid infusionsstället, feber, lågt blodtryck (hypotoni), huvudvärk, illamående och kräkningar. Enligt Mayo Clinic kan kelering dessutom göra det svårt för kroppen att bilda nya blodkroppar och medför risk för njurskador eller njursvikt – i värsta fall till och med plötslig död.
Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) har inte godkänt kelering för andra ändamål än tungmetallförgiftning och har utfärdat varningar gällande EDTA. Även American Heart Association rekommenderar inte kelering som behandling mot hjärtsjukdom och uppmanar patienter att vara försiktiga med proceduren. Rådfråga alltid en legitimerad läkare innan du överväger denna typ av behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online