Kortisol är ett hormon som bildas i binjurarna. Det tillhör gruppen glukokortikoider, vilket innebär att det kan höja blodsockernivåerna. Hormonet ingår i kroppens naturliga stressrespons och utsöndras vid både fysisk och psykisk belastning. Kortisol är dock inte i sig orsaken till fetma. Nivåerna varierar under dygnet och påverkas av din aktivitetsnivå.
Kroppen kan producera mer kortisol till följd av högintensiv träning, kalorisnål kost eller brist på god sömn. Stress på jobbet och familjeproblem spelar också in, och nivåerna kan stiga redan vid vardagliga situationer som en trafikstockning.
Normala kortisolnivåer ligger mellan 4 och 22 och är oftast som lägst på morgonen. Mätning kan göras genom ett blodprov, ett salivtest eller insamling av urin under 24 timmar. För höga kortisolnivåer kan orsaka högt blodtryck, förhöjt blodsocker, muskelsvaghet och benskörhet (osteoporos). Låga värden kan bero på hypotyreos eller en sjukdom i binjurarna.
Kroniskt förhöjda kortisolnivåer och låga sköldkörtelvärden har kopplats till viktuppgång och sömnlöshet. Nedsatt njurfunktion, ökad insulinresistens och minskad muskelstyrka är också vanligt vid stigande kortisolnivåer.
Vissa rapporter har antytt att förhöjda kortisolnivåer inuti fettcellerna bidrar till fetma. Kortisol har kopplats samman med fettlagring under huden, särskilt runt magen. Studier visade att hormonet påverkade fettcellernas rörelse och lagring samt deras nedbrytning till glycerol och fettsyror, som förs ut i blodet och används som energi.
En felaktig tolkning av kortisolvärden ledde länge till slutsatsen att hormonet var den skyldige till fetma. Forskningen gick till och med så långt att stress pekades ut som den yttersta orsaken. Följden blev att kosttillskott som hämmar kortisol rekommenderades flitigt.
Forskarna är överens om att andelen överviktiga har ökat, men de ifrågasätter om stress verkligen är en avgörande orsak. Vissa menar att sambandet mellan kortisol och fetma behöver undersökas mer noggrant. Resultaten från tidigare studier har kommit att ifrågasättas, och kortisolhämmande tillskott rekommenderas inte längre.
Flera system i kroppen och hjärnan styr vikt och aptit, och sambanden mellan dem är komplexa. Glukokortikoider som kortisol deltar i regleringen av kroppsvikten, men även tyroxin och andra hormoner spelar roll. Trauma och kirurgiska ingrepp är kraftiga stressfaktorer, och många kortisolstudier utfördes på patienter som höll på att återhämta sig. Forskare ifrågasätter därför resultaten, eftersom deltagarna inte representerade en normal, frisk befolkning.
Mer forskning om kortisolets effekter har efterfrågats. Fetma beror på många faktorer, och kortisol är bara en av dem. Hos samma person kan kortisolvärdet vara högt en dag och lägre nästa. Kortisoltestning är däremot värdefull vid diagnos av Addisons sjukdom, där nivåerna är onormalt låga på grund av nedsatt binjurefunktion, samt vid Cushings syndrom, där de är onormalt höga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online