Spädbarn och barn behöver humant tillväxthormon (HGH) – ett hormon som produceras naturligt i kroppen – för att kunna växa i normal takt. När ett barns kropp inte producerar tillräckligt med HGH räknas det som ett medicinskt tillstånd. Det går dock att behandla med syntetiskt tillväxthormon, förutsatt att en läkare upptäcker bristen tidigt nog i barnets liv.
Hypofysen, som sitter nära hjärnan, producerar HGH – ett protein som transporteras via blodet till levern. Levern utsöndrar sedan ett hormon som kallas insulinliknande tillväxtfaktor typ 1 (IGF-1), vilket stimulerar tillväxten i barnets kropp. Även i vuxen ålder fortsätter tillväxthormonet att ha en viktig funktion: det bidrar till att upprätthålla kroppen genom att reglera bland annat bentäthet och kolesterolnivåer.
Ibland slutar hypofysen att producera HGH eller producerar inte tillräckligt mycket av hormonet. Hos barn och spädbarn kallas detta tillstånd för pediatrisk tillväxthormonbrist (PGHD). Spädbarn föds ofta med normal storlek, men bristen blir märkbar när barnet slutar växa regelbundet efter tre till nio månader. Andra möjliga symtom kan också uppstå: tänderna kan komma senare än förväntat och kroppen kan lagra en onormalt stor mängd fett.
Det finns flera möjliga orsaker till tillväxthormonbrist, bland annat en eventuell ärftlig genetisk defekt, syrebrist vid födelsen samt sjukdomar som angriper hjärnan, levern eller hypofysen. För att ställa diagnos väger och mäter läkaren barnet och tar dessutom blodprov för att kontrollera eventuella sjukdomar samt röntgenbilder för att se hur skelettet utvecklas.
För att säkerställa en hälsosam tillväxt måste barnet få dagliga injektioner av syntetiskt tillväxthormon tills det naturligt slutar växa. Om tillståndet diagnostiseras tidigt nog kan injektionerna potentiellt hjälpa barnet att nå en normal längd och vikt. Injektionen behöver inte ges av en professionell – föräldrar kan få utbildning i att ge sprutan själva hemma.
För att upptäcka onormal tillväxt bör föräldrar regelbundet väga och mäta sina spädbarn själva samt begära tillväxtundersökningar hos barnets läkare för en så korrekt bedömning som möjligt. När barnet har avslutat behandlingen med syntetiskt tillväxthormon bör en utvärdering göras för att avgöra om ytterligare doser kan behövas i vuxen ålder.
Dessutom finns det potentiella biverkningar av tillväxthormonbehandling. Barnets extremiteter kan svullna, och barnet kan drabbas av kräkningar, huvudvärk, synförändringar, muskel- och ledvärk samt öroninflammation. Om HGH ges till ett barn utan hormonbrist kan det leda till onormal tillväxt av kroppsdelar och ben, samt till åderförkalkning och högt blodtryck. Diskutera därför alltid risker och nytta med barnets läkare innan behandling påbörjas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online