Hypopituitarism, även känt som hypofysinsufficiens, är ett tillstånd där hypofysen inte kan producera tillräckliga mängder av ett eller flera av de hormoner som kroppen behöver. Hypofysen är ett litet rödgrått organ som utsöndrar viktiga hormoner för att stimulera och styra funktionerna hos nästan alla endokrina körtlar i kroppen.
När körteln skadas – till exempel av en hjärntumör, en skada eller trauma, ett misslyckat kirurgiskt ingrepp, strålbehandling eller infektioner – försämras dess förmåga att utsöndra viktiga hormoner. Detta leder till symtom som ofta utvecklas gradvis och som beror på vilka hypofyshormoner som saknas.
Detta hormon stimulerar binjurarna att producera kortisol – ett ämne som reglerar blodtryck, blodsocker och hjärtats funktion, samt hjälper immunsystemet att hantera stress. Vid hypopituitarism minskar utsöndringen av ACTH, vilket kan ge uttalad trötthet, lågt blodtryck (hypotoni), onormalt lågt blodsocker (hypoglykemi), aptitlöshet och viktnedgång, huvudvärk, buksmärta med illamående och kräkningar samt nedsatt medvetande som i värsta fall kan leda till chock.
Brist på tillväxthormon (GH) leder hos barn till hämmad tillväxt (kortvuxenhet). Hos vuxna påverkas inte längden, eftersom skelettet redan är fullt utvecklat när hypopituitarism uppstår. Vuxna kan dock drabbas av obalans i fördelningen mellan fett- och muskelvävnad – fettansamlingen ökar medan muskelmassan minskar – samt sämre träningstolerans på grund av minskad energi eller allmän svaghet, dålig sårläkning och nedsatt social funktionsförmåga.
När utsöndringen av tyreostimulerande hormon (TSH) minskar försämras sköldkörtelns funktion (hypothyreos). Sekundär hypothyreos ger samma symtom som primär sköldkörtelsjukdom, men oftast i lindrigare form. Symtomen inkluderar nedsatt mental status med förvirring och minnesstörningar, trötthet och allmän svaghet, nedsatt tolerans mot kyla, förstoppning, håravfall och torr hud samt anemi (minskat antal röda blodkroppar eller lågt hemoglobinvärde).
Antidiuretiskt hormon (ADH) reglerar kroppens vätskebalans genom att styra urinproduktionen. Brist på detta hormon gör att njurarnas distala tubuli inte effektivt kan återabsorbera vatten, vilket ger tillståndet diabetes insipidus. Det kännetecknas av överdriven urinutsöndring (polyuri) och onormal törst (polydipsi). Om vätskeförlusten via urinen blir större än intaget sjunker patientens blodtryck onormalt mycket. Det kan också uppstå en minskad volym cirkulerande blod (hypovolemi) tillsammans med förhöjd natriumnivå i blodet (hypernatriemi).
Gonadotropiner är ett samlingsnamn för luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH). Brist på dessa hormoner ökar risken för benskörhet (osteoporos), sänker libido eller sexlust, orsakar infertilitet och minskar hårväxten i armhålor, underliv och på kroppen.
Specifika symtom hos kvinnor är utebliven eller undertryckt menstruation (amenorré), vaginal torrhet, värmevallningar, krympande bröst (bröstatrofi) samt besvärligt eller smärtsamt samlag (dyspareuni). Hos män kan symtomen vara erektionsproblem, nedsatt erektion och ejakulation, krympande testiklar (testikelatrofi), minskad skäggväxt, mjuka testiklar, onormal utveckling av manliga bröst (gynekomasti), muskelsvaghet och trötthet. Hos barn kan eunukoidism utvecklas, vilket kännetecknas av utebliven sexuell utveckling och förekomst av vissa drag som är typiska för det motsatta könet.
Minskad bröstmjölksproduktion är typisk när utsöndringen av prolaktin och oxytocin påverkas. En annan viktig funktion hos oxytocin är att hjälpa livmodern att dra ihop sig under förlossningen. Denna funktion är dock förvånansvärt väl bevarad – kvinnor som saknar oxytocin kan fortfarande genomföra en normal förlossning.
Panhypopituitarism innebär att hela hypofysen slutar fungera helt. Patienten får då alla ovan nämnda symtom, eftersom varje enskild hormonutsöndring påverkas. Utöver de hormonrelaterade bristsymtomen uppstår också blek och torr hud samt fina rynkor runt om i ansiktet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online