Binjurarna (suprarenala körtlar) sitter ovanpå varje njure. Binjuremedulla (inre) och binjur bark (ytre) utsöndrar olika hormoner som orkestrerar stresssvaret.
Binjuremedulla: Snabbt svar (sekunder)
- Epinefrin (Adrenalin) – 80%: Ökar hjärtfrekvens/kontraktilitet, dilaterar bronkioler, omdirigerar blod till muskler/hjärna/hjärta, mobiliserar glukos (glykogenolys, lipolys).
- Norepinefrin (Noradrenalin) – 20%: Vaskokonstriktion → upprätthåller blodtryck; förbättrar vigilans/fokus.
Utlöses av sympatiska preganglionära fibrer (splanchnicusnerven) → "fight-or-flight".
Binjurbark: Uthålligt svar (minuter till timmar)
- Kortisol (Glukokortikoid): Ökar glukoneogenes, lipolys, proteolys; dämpar immun/inflammatoriskt svar; modulerar humör/kognition. Dygnsrytm (topp på morgonen). Kronisk höjning → metaboliskt syndrom, immunsuppression, hippokampusatrofi.
- Aldosteron (Mineralokortikoid): Renin-angiotensin-aldosteron-system (RAAS) → Na⁺-retention, K⁺-avsekretion → blodvolym/tryckupprätthållande. Stimuleras också av hyperkalemi.
- Androgener (DHEA, androstendion): Mindre betydelse hos vuxna; precursor för könshormoner.
HPA-axelreglering
Hypotalamus (CRH) → Hypofys (ACTH) → Binjurbark (Kortisol). Negativ återkoppling av kortisol. Kronisk stress dysreglerar denna axel.
Kliniska korreler
- Binjurebrist (Addisons): Lågt kortisol/aldosteron → hypotoni, hyperpigmentering, trötthet. Kris = akut.
- Cushings syndrom: Kronisk kortisolöverskott → central obesitet, strimma, hypertoni, glukosintolerans.
- Feokromocytom: Katekolaminsekreterande tumör → paroxysmal hypertoni.
