
Addisons sjukdom är en hormonell sjukdom som drabbar binjurarna och innebär att körtlarna inte producerar tillräckligt med hormoner. Vid sjukdomen har binjurarna skadats och förmår inte längre bilda hormonerna kortisol och aldosteron i tillräcklig mängd. Sjukdomen är ovanlig men kan drabba både män och kvinnor i alla åldrar.
Kortisol påverkar nästan alla organ och vävnader i kroppen och är avgörande för kroppens stressreaktion. Hormonet hjälper bland annat till att upprätthålla blodtryck, hjärt-kärlfunktion, immunförsvar, blodsockernivåer och ämnesomsättning.
Aldosteron produceras också i binjurarna och reglerar blodtrycket samt kroppens salt- och vätskebalans. Hormonet får njurarna att behålla natrium och utsöndra kalium, vilket i sin tur påverkar blodvolymen och blodtrycket.
Symtomen på Addisons sjukdom utvecklas ofta långsamt och kan därför vara svåra att upptäcka i början. Vanliga tecken är:
En mörkare pigmentering av huden, särskilt i hudveck, ärr och tandkött, är ett annat typiskt symtom som beror på ökad produktion av ACTH från hypofysen.
Addisons sjukdom orsakas oftast av autoimmuna sjukdomar, där immunsystemet felaktigt angriper och förstör binjurbarken. Tuberkulos är en annan infektion som historiskt sett varit en vanlig orsak till att binjurarna förstörs.
Bland andra möjliga orsaker finns:
Binjureinsufficiens kan vara svår att diagnostisera eftersom symtomen liknar många andra tillstånd. Diagnosen bekräftas genom laboratorietester som mäter kortisolnivåerna i blodet och urinen. Ett ACTH-stimuleringstest används ofta för att bedöma hur väl binjurarna svarar på signaler från hypofysen.
Röntgenundersökningar, datortomografi eller magnetkameraundersökning av binjurarna och hypofysen kan även utföras för att ta reda på om dessa körtlar ligger bakom orsaken till sjukdomen.
Behandlingen av Addisons sjukdom består av hormonersättning som kompenserar för de hormoner kroppen inte klarar av att producera själv. Vanligen ges kortisolpreparat (glukokortikoider) och fludrokortison (mineralokortikoid) som tabletter.
Behandlingen är oftast livslång och måste anpassas vid stress, infektioner och operationer, eftersom kroppens behov av kortisol då ökar. Vid en akut binjurekris – ett livshotande tillstånd med kraftig uttorkning, mycket lågt blodtryck och medvetandepåverkan – krävs omedelbar vård med intravenösa kortisoninjektioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online