Vanliga orsaker till att bakterier upptäcks i ett cellprov

Flera olika faktorer kan leda till att bakterier upptäcks när ett cellprov (PAP-test) analyseras. I de flesta fall är det helt ofarligt, men ibland kan fyndet tyda på en infektion eller obalans i underlivet som behöver behandlas. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna.

1. Vaginala infektioner

Bakteriell vaginos (BV) är en av de mest förekommande orsakerna. Tillståndet innebär att den naturliga balansen mellan bakterier i vagina rubbas, vilket ger en överväxt av vissa bakteriestammar. Även andra vaginala infektioner kan ge onormala fynd i ett cellprov.

2. Sexuellt överförbara infektioner (STI)

Vissa sexuellt överförbara infektioner, exempelvis klamydia, gonorré och trichomonasinfektion, kan orsaka inflammation och förändra den normala vaginalfloran. Detta kan leda till att bakterier syns vid provtagningen.

3. Nyligen genomgången antibiotikabehandling

Antibiotika och vissa andra behandlingar mot underlivsinfektioner kan tillfälligt störa den naturliga bakteriebalansen i slidan. Det gör att slemhinnan blir mer mottaglig för överväxt av vissa bakterietyper.

4. Graviditet och hormonella förändringar

Hormonpåverkan under graviditet, menstruation eller klimakteriet kan förändra den vaginala miljön. Förändrade pH-värden och hormonnivåer påverkar vilka bakterier som trivs, vilket kan synas i provsvaret.

5. Bristande underlivshygien

Otillräcklig eller felaktig hygien, till exempel överdriven tvättning med doftande produkter eller tvål, kan störa slidmiljön och öka risken för bakteriell överväxt och infektion.

6. Cervikal ektopi

Vid cervikal ektopi (tidigare kallad erosion) breder celler från livmoderhalsens insida ut sig på dess yttre yta. Detta område är känsligare och kan bli mer mottagligt för bakteriell kolonisering, vilket kan upptäckas i ett cellprov.

Vad bör du göra om bakterier hittas?

För att minska risken för bakteriefynd är det bra att vårda underlivet skonsamt, använda skydd vid sex och följa läkarens behandlingsrekommendationer. Om bakterier påvisas i ditt cellprov behöver du inte oroa dig i onödan – ofta krävs ingen behandling alls. I vissa fall rekommenderas dock en kompletterande utredning eller behandling, beroende på vilka fynd som görs och vad som ligger bakom. Tveka inte att kontakta din vårdcentral eller gynekolog om du har frågor eller får symtom som besvär, lukt eller flytningar.