En hudförändring är varje avvikelse i vävnad eller organ. För att kunna identifiera en hudförändring behövs gemensamma begrepp och en standardiserad terminologi. Typen av förändring kallas primär morfologi, medan dess form eller struktur benämns som sekundär morfologi. Andra ord som används för att beskriva hudförändringar är struktur, fördelning och färg. Om utslaget är tillfälligt rör det sig oftast om ett utslag. Hudförändringar kan variera från ofarliga och vanliga hudbesvär till allvarliga sjukdomar – alla tveksamma förändringar bör därför alltid diskuteras med en läkare.
Om förändringen är platt och inte kan kännas vid beröring rör det sig oftast om en makel. Dessa förändringar syns som en färgändring och har en diameter på mindre än 10 mm. Exempel på makler är fräknar, mässling, allergiska läkemedelsreaktioner och tatueringar. Ibland kan förändringen endast upptäckas vid mammografi eller ultraljud.
Papler är upphöjda och kan kännas med fingrarna, med en diameter på mindre än 10 mm. Exempel är vårtor, insektsbett, vissa akneförändringar och hudcancer. Plack är större, palpabla förändringar med en diameter över 10 mm och kan vara runda eller platta – psoriasis är ett typiskt exempel. Är papeln fast kan det röra sig om en knuta (nodul), som kan sträcka sig ner i dermis (läderhuden) eller i underhudsvevet. Exempel på knutor är lipom, cystor och fibrom.
Vesiklar ser ut som små, vätskefyllda blåsor med en diameter under 10 mm. Exempel är autoimmuna sjukdomar som ger blåsbildning samt herpesinfektioner. Bullae liknar vesiklar men är större än 10 mm i diameter och uppstår ofta när huden är skör – exempelvis vid bett, brännskador, läkemedelsreaktioner och allergisk dermatit.
Pustler är vesiklar fyllda med var och kan bero på bakterieinfektioner, inflammatoriska sjukdomar, hårfollikelinfektioner eller pustulös psoriasis. Erosioner uppstår när en del av overhuden saknas eller är öppen, exempelvis till följd av trauma, kliande, rivning, gnag eller inflammatorisk hudsjukdom. Ett sår (ulcus) uppstår när overhuden och delar av läderhuden förstörts – orsaker kan vara trauma, venöst staseksem, infektion eller vaskulit.
Urtikaria är nässelutslag – upphöjda förändringar som vid kvaddlar varar i mindre än 24 timmar. Urtikaria orsakas av insektsbett, sting eller läkemedelsreaktioner. Fjällning förekommer vid psoriasis, svampinfektioner och seborroiskt eksem, där overhuden blir röd, tjockare och fjällig. Skorpor består av torkat blod, serum och var och kan bero på infektioner eller inflammatoriska hudsjukdomar.
Petekier är små röda prickar där röda blodkroppar läckt ut utanför blodkärlen. De orsakas av blodplättsavvikelser, infektion, vaskulit och fläckfeber. Purpura liknar petekier men med ett större blödningsområde, som ett blåmärke. Teleangiektasier är små, utvidgade blodkärl som är permanenta och kan bero på rosacea, lokal kortisonbehandling eller systemiska sjukdomar.
Linjära förändringar bildar en rak linje – exempel är kontakteksem och lichen striatus. Ringformade förändringar bildar en ring med opåverkad mitt – exempel är ringorm, sekundär syfilis och vissa läkemedelsreaktioner. Myntformade förändringar formar en cirkel, som vid nummulärt eksem.
Målformade förändringar ser ut som en tavla med ringar inom ringar och ett mörkare centrum – ett exempel är erytema multiforme. Serpentinska förändringar ser ut som böjda grenar och förekommer vid svamp- och parasitinfektioner. Nätformade förändringar har ett mönster som liknar spets – exempel är livedo reticularis och cutis marmorata.
Här grupperas papler eller vesiklar i kluster utan tydlig ordning. Detta är typiska reaktioner vid herpes simplex och herpes zoster (bältros).
En grov, oregelbunden struktur med ett kullerstensliknande utseende är typiskt för verrukösa förändringar – ett exempel är vårtor.
Förtjockad hud med framhävd normal hudstruktur beror oftast på upprepad gnidning och kallas likenifikation. Är förtjockningen djup rör det sig om induration, vilket kan vara ett symtom på cancer, hudinfektioner och hudsjukdomar.
Förändringar som är indenta i centret orsakas oftast av ett virus, såsom herpes simplex.
Vaxartade eller gula förändringar är xantomer, som vanligtvis beror på en rubbning i kroppens fettämnen (lipidrubbning).
Förändringar på hårbotten och sträcksidor, alltså utsidan av armar och ben, tyder ofta på psoriasis.
Förändringar på handleder, underarmar, underben eller könsorgan kan vara tecken på lav planus (lichen planus).
Förändringar i ansiktet kan bero på vitiligo eller kronisk kutan lupus erytematosus.
Förändringar i varma, fuktiga områden som ljumsken eller under brösten kan bero på hidradenit, en inflammation i svettkörtlar.
Röd eller rosa hud eller förändringar orsakas oftast av inflammatoriska eller infektiösa sjukdomar.
Violetta eller lila förändringar tyder oftast på vaskulit eller blödningar i huden.
Svarta förändringar beror oftast på död vävnad till följd av infektion, otillräcklig arteriell blodförsörjning eller vaskulit.
Kom ihåg: Den här guiden är ett hjälpmedel för att beskriva och förstå hudförändringar, men den ersätter aldrig en medicinsk bedömning. Kontakta alltid läkare om du är osäker, om en förändring förändras i storlek, form eller färg, eller om den inte läker inom rimlig tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online