Excimerlasrar använder elektrisk urladdning för att projicera kombinerade ljusstrålar bestående av en ädelgas, en halogen och en buffertgas som neon eller helium, allt inom det ultravioletta spektrumet. Eftersom ultraviolett ljus har mycket korta våglängder kan excimerlasern användas till en rad olika ändamål. Uppslagsverket Encyclopedia of Laser Physics and Technology nämner bland annat detaljerade lasermarkeringar, behandling av psoriasis och ögonkirurgi som typiska användningsområden.
Företaget Exitech i Oxford, England tillverkar mikroelektronik som används vid reparation av chip och masker, glödgning av wafers, markeringar samt borrning av förbindelsehål. Alla dessa processer kräver precisa ljusförhållanden. Innan excimerlasern upptäcktes arbetade specialister inom reparation av datorkomponenter med stora ljusstrålar som i praktiken saktade ned arbetet på grund av kraftig ljusspridning. Studier av mikro- och makroprojektorer byggda med excimerlasrar visade att högenergetiskt ultraviolett ljus kunde levereras effektivt i smala, väl definierade strålar. Tidigare fick stora ljusstrålar delas upp i mindre komponenter med hjälp av kalejdoskop, speglar, diffusorskivor och prismor – en både tidskrävande och komplicerad process.
Excimerlaserns förmåga att skära rent och extremt precist upptäcktes 1981 av ett forskarteam bestående av en fotokemist, en materialvetare och en fysiker. Teamet demonstrerade laserns kapacitet genom att gravera en bild av ett enda människohår. Publikationen väckte uppmärksamhet hos ögonläkaren Stephen Trokel, som inledde forskning om att använda lasern för att omforma hornhinnan och på så sätt korrigera närsynthet och översynthet. Fram till dess hade kirurger svårt att utföra denna typ av ingrepp på grund av riskerna med skalpelldrag. År 1995 ledde forskningen till att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände excimerbaserad laserögonkirurgi – grunden för de populära synkorrigeringarna som utförs än idag.
Ljusbehandling, eller fototerapi, är en vanlig metod för patienter med vitiligo, eftersom den stimulerar pigmentbildningen i huden. En pilotstudie vid Mount Sinai School of Medicine i New York testade excimerlaserljus under en period av två till fyra veckor. Forskarna jämförde resultaten med ett etablerat behandlingsprotokoll som kombinerar bredbands- och smalbandsultraviolett strålning. Studien visade att deltagare som behandlades med excimerlaser uppnådde kraftigare pigmentering under samma tidsperiod – ett tydligt tecken på metodens effektivitet.
Hälsoförsäkringsbolaget Aetna gav ut ett bulletin som bedömde excimerlaserbehandling som medicinskt nödvändig vid psoriasis. Bulletinen lyfter fram snabbare fototerapi, färre behandlingstillfällen och därmed minskad risk för biverkningar av ultraviolett strålning som de främsta fördelarna. Hudläkaren John Meisenheimer pekar dessutom på flera andra fördelar med laserbehandling av psoriasis. Behandlingen är lokal men kräver inte det besvärliga applicerandet av krämer. Till skillnad från invasiv kirurgi är den helt smärtfri och kräver ingen återhämtningstid. Dessutom riktas behandlingen mot ett avgränsat område, så att omgivande frisk hud inte påverkas.
Tack vare sin förmåga att leverera koncentrerat ultraviolett ljus med hög precision har excimerlasern blivit ett ovärderligt verktyg inom såväl elektronikindustrin som sjukvården. Från mikroskopiska markeringar och reparationer till livsförändrande ögonoperationer och hudbehandlingar erbjuder tekniken resultat som tidigare var omöjliga att uppnå – snabbt, precist och med minimal påverkan på omgivande vävnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online