Migrän är kraftiga, återkommande och pulserande huvudvärksattacker som oftast drabbar ena sidan av huvudet och som åtföljs av andra besvär, till exempel illamående, kräkningar, ljuskänslighet, sömnproblem och nedstämdhet. Ett anfall kan pågå i flera timmar eller till och med dagar, och kan utlösas av hormonella svängningar, överkänslighet mot viss mat, fysisk ansträngning, stress eller förändringar i omgivningen.
Enligt S.J. McPhee och M.A. Papadakis i boken Current Medical Diagnosis and Treatment föregås många migränattacker av ett prodromstadium med specifika varningssymtom, såsom aptitlöshet, starkt begär efter viss mat, förändringar i avförings- eller urineringsmönster samt humörsvängningar. En aura med synrubbningar kan också uppträda. Hur allvarliga symtomen är varierar kraftigt mellan de olika migräntyperna.
Enligt Neurology Channel är migrän utan aura den vanligaste formen av migrän. Denna typ kan uppstå på ena eller båda sidorna av huvudet och inleds ofta med en prodromperiod som präglas av humörsvängningar och trötthetskänsla. Huvudvärken åtföljs ofta av magbesvär och ljuskänslighet, vilket gör att många drabbade väljer att lägga sig i ett mörkt rum med dragna gardiner tills smärtan lindras.
Vid en del migränattacker inträffar en aura. Auran börjar ungefär en halvtimme till en timme innan huvudvärken bryter ut och består av synrubbningar som ljusa fläckar i synfältet, skimrande ljus, blixtar eller sikksakkmönster. Vissa personer upplever visuella hallucinationer. Auran uppstår när blodkärlen i hjärnan drar ihop sig och förträngs, vilket minskar cirkulationen. Den kan även omfatta domningar och stickningar i ansikte och händer samt en allmän känsla av svaghet.
Basilarismigrän påverkar artéria basilaris i hjärnstammen och innefattar en aura med både synrubbningar och motoriska störningar. Drabbade, oftast unga människor, kan få öronringning, balanssvårigheter, yrsel, talproblem samt domningar runt munnen och i händer och fötter. Den pulserande huvudvärken känns främst i nacken och bakhuvudet.
Oftalmisk migrän ger kraftig smärta kring ögat samt magbesvär som illamående och kräkningar. Enligt McPhee och Papadakis beror ögonsmärtan på att de nerver (oftast nerv III och VI) som styr ögonens rörelser är inblandade. Den drabbade kan också se dubbelt och ha ett bestående hängande ögonlock (ptos) på den drabbade sidan.
Familjär hemiplegisk migrän är en ärftlig form av migrän som innefattar en aura med synrubbningar och neurologiska symtom, bland annat förvirring, rörelse- och gångsvårigheter, epileptiska anfall, medvetslöshet och okontrollerade ögonrörelser (nystagmus). Enligt Genetics Home Reference kan minnet vara nedsatt i veckor efter ett anfall, och cirka 20 procent utvecklar långvariga neurologiska funktionsnedsättningar, exempelvis ostadig gång.
Vissa migränattacker står i direkt samband med hormonella svängningar och brukar komma varje månad i samband med menstruationen, för att sedan minska under graviditeten. En del kvinnor får dock sina första menstruationshuvudvärkar under graviditeten eller i början av klimakteriet, vilket gör att det kanske är mer korrekt att tala om hormonell migrän.
Karotidyni (ordagrant "smärta i karotiden") är smärta och svullnad i området kring halspulsådrorna, som löper längs halsens sidor upp mot hjärnan. Smärtan känns mest i nedre delen av ansiktet, särskilt i hals och käke. Karotidyni drabbar oftast äldre vuxna och kan återkomma under kortare perioder eller pågå i många timmar.
Eftersom symtomen vid olika migräntyper kan likna andra, mer allvarliga tillstånd är det viktigt att kontakta vården om du får plötsliga och mycket kraftiga huvudvärkar, nya neurologiska symtom eller om dina vanliga migränbesvär förändras. En läkare kan ställa rätt diagnos och hjälpa dig att hitta en effektiv behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online