Graft-versus-host-sjukdom (GVHD) efter benmärgstransplantation

Vad är graft-versus-host-sjukdom?

Patienter med leukemi eller andra blodsjukdomar behöver ibland en benmärgstransplantation för att behandla sjukdomen eller förebygga återfall. Graft-versus-host-sjukdom (GVHD) är en möjlig komplikation av en benmärgstransplantation. Den kan vara akut eller kronisk och är i grunden ett tecken på en kamp mellan patientens kropp (värden) och det donerade benmärgen (transplantatet).

Benmärgens funktion

Benmärgen är ett svampaktigt material inuti skelettet. Märgen i vissa ben, till exempel bäckenbenen, innehåller stamceller som ansvarar för att bilda blodceller. Dessa omfattar vita blodceller, som bekämpar infektioner, röda blodceller, som transporterar syre, samt blodplättar, som gör att blodet kan koagulera.

Ibland producerar stamcellerna onormala celler. Vid leukemi bildar exempelvis benmärgen onormala vita blodceller som delar sig allt för snabbt och aldrig slutar växa. Detta leder till livshotande anemi, blödningar och infektioner.

Benmärgstransplantation

Läkare väljer ibland att ersätta skadad märg med frisk märg genom en benmärgstransplantation för att behandla blodcancer som leukemi. Först används kemoterapi eller strålning för att förstöra den sjuka märgen. I vissa fall är denna förstörelse dock endast en biprodukt av själva cancerbehandlingen, vilket gör att en transplantation blir nödvändig.

När den skadade märgen eliminerats tillför läkarna frisk märg via blodomloppet. Om transplantationen lyckas fäster den nya märgen och börjar producera normala blodceller.

Donatorn

Vissa patienter kan lämna frisk benmärg från sig själva under en remission. Märg som tas ut under denna tid förvaras för senare användning, vilket kallas autolog transplantation. I de flesta fall kommer dock benmärgen från släktingar eller anonyma donatorer, så kallad allogen transplantation.

Efter särskilda blodprov, inklusive DNA-matchning, granskar läkarna noggrant donatorns allmänna hälsa, ålder och andra relevanta faktorer för att hitta den bästa möjliga matchningen för patienten.

När transplantatet angriper värden

Trots alla försiktighetsåtgärder för att hitta bästa möjliga matchning kan GVHD uppstå efter en benmärgstransplantation, när transplantatet stöter bort patientens kropp. De donerade immuncellerna, framför allt T-celler, angriper då värdens vävnader och organ i ett försök att avvärja det de uppfattar som en främmande invasion.

Akut GVHD kan uppstå inom tre månader efter transplantationen och är vanligare hos patienter som fått transplantat från obesläktade donatorer. Kronisk GVHD kan utvecklas många månader till flera år efter ingreppet och kan drabba huden, levern, ögonen, munnen, lungorna, magen samt det neuromuskulära eller urinvägssystemet. Enligt UCSF Children's Hospital är risken att dö i GVHD 10 till 20 procent.

Symtom och varningstecken

Symtomen på GVHD visar sig i det område som drabbats:

Ögon: bindhinneinflammation, torrhet, irritation eller klåda.
Hud: utslag och klåda.
Lever: gulhet (ikterus) eller svullnad i buken.
Mage: aptitlöshet, magkramper och diarré.
Mun: vita fläckar eller känslighet för vissa livsmedel.

Patienter bör omedelbart kontakta sin läkare vid något av dessa symtom, eller om feber eller andra tecken på infektion uppstår. Tidig upptäckt och behandling förbättrar prognosen avsevärt.