1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Atypiska antikroppar: Typer, klinisk betydelse och exempel

Atypiska antikroppar är immunglobuliner med ovanlig specificitet, struktur eller beteende som avviker från konventionella antigen-antikroppssvar. Deras upptäckt signalerar ofta autoimmuna, infektionella eller neoplastiska processer.

Huvudkategorier & exempel

KategoriExempelKlinisk association
Autoantikroppar (icke-organ-specifika)Reumatoid faktor (IgM anti-IgG), ANA (anti-dsDNA, anti-Sm, anti-Ro/La)RA, SLE, Sjögrens, MCTD
Antifosfolipid antikropparLupus anticoagulant, antikardiolipin, anti-β2-glykoprotein IAntifosfolipidsyndrom: trombos, graviditetsförlust
Kalla agglutininerIgM anti-I/i antigener på erythrocyterKall agglutininsjukdom, Mycoplasma pneumoni
Anti-neutrofil cytoplasmiska (ANCA)c-ANCA (PR3), p-ANCA (MPO)Granulomatos med polyangiit, mikroskopisk polyangiit
Anti-cytokin antikropparAnti-IFN-γ, anti-GM-CSFDisseminerad NTM, alveolär proteinos
Paraneoplastiska antikropparAnti-Hu, Yo, Ri, Ma2, NMDA-R, LGI1Limbisk encefalit, cerebella degeneration, opsoklonus
Monoklonala immunglobulinerM-spike (IgGκ, IgAλ, etc.)MGUS, multipel myelom, Waldenström makroglobulinemi
Bispecifika/designerade (terapeutiska)Blincyto, Hemlibra, teclistamabCancerimmunterapi (inte endogena)

Diagnostisk nytta

  • Klassifikationskriterier (t.ex. ACR/EULAR för SLE, RA).
  • Sjukdomsövervakning (anti-dsDNA titrar, M-protein).
  • Prognostisering (ANCA-mönster, paraneoplastiskt syndrom).
  • Terapeutisk inriktning (rituximab för anti-CD20, eculizumab för C5).

Tolkningsskador

  • Lågtitriga ANA/RF kan förekomma hos friska äldre.
  • Klinisk kontext (bild, andra prover) är avgörande.
  • Standardiserade analyser (HEp-2 för ANA, ELISA/CLIA för specifikheter) förbättrar tillförlitlighet.

Atypiska antikroppar är vägvisare – aldrig fristående diagnoser.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online