1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Mastcellsaktiveringssyndrom (MCAS): symtom, triggers och råd

Mastcellsaktiveringssyndrom (MCAS) uppskattas drabba fler än 150 000 personer och betraktas som en underkategori av den bredare diagnosen "mastcellsjukdom". Sjukdomen är komplex och ofta svår att diagnostisera, eftersom symtomen kan likna många andra tillstånd.

Bakgrund

Mastcellsaktiveringssyndrom, som tidigare ofta gick under namnet mastocytos, ansågs länge vara en enda sjukdom. Idag skiljer läkarna på flera olika undergrupper av mastcellsrubbningar, bland annat systemisk mastocytos, mastcellleukemi, kutan mastocytos och urtikaria pigmentosa. Denna differentiering gör det möjligt att ge patienter mer individuellt anpassad behandling.

Symtom

Symtomen vid mastcellsaktiveringssyndrom förvirrar ofta både patienter och läkare, eftersom de liknar symtom vid många andra sjukdomar. Vanliga symtom inkluderar:

  • Buksmärta
  • Nässelutslag och andra hudutslag
  • Anafylaxi (allvarlig allergisk reaktion)
  • Inflammation i matstrupen
  • Blodtrycksförändringar och chock
  • Tarmkramp och uppblåsthet
  • Bensmärtor, från milda till svåra och funktionsnedsättande
  • Klåda, med eller utan utslag
  • Bröstsmärta
  • Påverkan på lever, mjälte och andra organ
  • Kognitiva svårigheter, exempelvis hjärndimma
  • Nedsatt näringsupptag (malabsorption)
  • Degenerativ disksjukdom
  • Migrän
  • Diarré
  • Muskelsmärta
  • Yrsel, vertigo och svimningskänsla
  • Illamående och kräkningar
  • Osteoporos eller osteopeni (benskörhet)
  • Trötthet och utmattning
  • Perifer neuropati och parestesier (onormala känselintryck)
  • Hudrodnad (flushningar)
  • Hjärtklappning och snabb puls
  • Gastroesofageal reflux (sura uppstötningar)

Vilken läkare kan hjälpa?

Eftersom mastcellsaktiveringssyndrom är en ovanlig sjukdom har många läkare begränsad kunskap om den. Din bästa chans att få rätt vård är att kontakta en specialist inom blodsjukdomar (hematolog) eller en onkolog, eftersom dessa specialister oftast är de som behandlar mastcellssjukdomar.

Vanliga triggers

Försök att undvika de vanligaste triggerna vid mastcellsaktiveringssyndrom. Triggerna varierar från person till person, så det är viktigt att ta reda på vilka som förvärrar just dina besvär. The Mastocytosis Society listar följande triggers att undvika:

  • Alkohol
  • Friktion mot huden
  • Bedövningsmedel (anestetika)
  • Värme och kyla
  • Antibiotika
  • Infektioner orsakade av virus, bakterier eller svampar
  • Mögel
  • Vissa livsmedel samt färg- och smakämnen, exempelvis MSG (glutamat)
  • Narkotiska ämnen
  • Parfymer och doftämnen
  • Färg- och smakämnen i läkemedel
  • Bekämpningsmedel
  • Känslomässig stress och upprördhet
  • Plasmainfusionsvätskor, exempelvis dextran
  • Miljögifter och konserveringsmedel
  • Träning och fysisk ansträngning
  • Luftfräschare i sprayform
  • Trötthet och stress
  • Feber
  • Solljus

Stöd och information

Personer som lever med mastcellsaktiveringssyndrom kan finna tröst och vägledning i nätverk och informationskällor online, exempelvis The Mastocytosis Society och National Institute of Allergies and Infectious Diseases (NIAID). Att delta i patientföreningar och supportgrupper kan göra stor skillnad – både för att öka kunskapen om sjukdomen och för att komma i kontakt med andra som befinner sig i samma situation.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online