
Fibromyalgi anses vara en reumatisk sjukdom som påverkar immunsystemet och orsakar utbredd kronisk smärta, stelhet, sömnlöshet, irritabel tarmsjukdom (IBS), ångest och depression, besvär med käkleden, kronisk huvud- och nackvärk, yrsel, extrem trötthet, minnesproblem och koncentrationssvårigheter – samt många andra besvär.
Det mest karaktäristiska draget hos fibromyalgi är de så kallade "ömma punkterna" (tender points), som finns på 18 ställen runt om i kroppen och som är onormalt ömma vid beröring. Dessa punkter tenderar att samlas kring nacke, bröst, armbågar, höfter, axlar och mitten av ryggen.
Eftersom fibromyalgi drabbar olika människor på olika sätt fungerar inte samma behandling för alla. Generellt omfattar de medicinska behandlingar som finns tillgängliga massageterapi, fysioterapi, träningsprogram, kostråd, receptbelagda läkemedel mot enskilda symtom (som sömnmedel vid dålig sömn och smärtstillande medel vid kraftig smärta) samt nyare läkemedel som är specifikt utvecklade mot fibromyalgi. Dit hör duloxetin (Cymbalta), pregabalin (Lyrica) och milnacipran (Savella).
Den viktigaste delen i att hitta rätt medicinsk behandling är att hitta en vårdgivare som har god kunskap om sjukdomen. Det behöver inte nödvändigtvis vara din ordinarie läkare – du kan behöva vända dig till en reumatolog för att få den mest aktuella och specialiserade vården för ditt tillstånd.
Massageterapi kan vara mycket gynnsamt för många patienter, men vissa personer tål inte massage direkt på de ömma punkterna. Det finns dock en massageform som kallas myofascial release (myofasciell frigöring) som kan hjälpa dessa patienter, eftersom den försiktigt löser upp spända muskler kring de ömma områdena utan att trycka hårt på själva punkterna.
Fysioterapi är ofta en skonsammare lösning, eftersom områdena inte masseras manuellt. Istället behandlas de med ultraljudsvågor som tränger ner i vävnaden och hjälper ett antiinflammatoriskt läkemedel att nå det ömma och spända området.
Daglig motion är viktig för att hålla musklerna mjuka och rörliga. Det kan vara mycket smärtsamt för en person med fibromyalgi att bara ta en promenad, men det är avgörande att göra det ändå, även om det bara handlar om tio minuter åt gången. Fibromyalgi tenderar att vara cykliskt, med bra och dåliga dagar, men att lära sig enkla stretchövningar eller lugna yogapositioner kan bidra stort till att öka antalet goda dagar.
Eftersom fibromyalgi antas ha samband med immunsystemet kan dina matvanor ha stor betydelse för hur ont du har och hur ofta. Framför allt – håll dig väl hydrerad med vatten. En tumregel är att om urinen är gul behöver du dricka mer. Boken "Prescription for Nutritional Healing" av Phyllis A. Balch, CNC (2006), rekommenderar starkt ett dagligt intag av probiotika, tillsammans med Co-Q10, vitamin A och C, mangan, äppelsyra (malinsyra) och magnesium som ett minimum.
Att äta en kost där minst 50 procent består av råvaror kan hjälpa till att hålla kemiska toxiner borta; det antas att personer med fibromyalgi kan ha högre nivåer av gifter i kroppen.
Drick juice av blåbär, granatäpple och körsbär tack vare deras antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.
Att äta sex mindre måltider per dag i stället för tre större kan dessutom hjälpa kroppen att ta upp näringsämnen bättre.
Fibromyalgi är en komplex sjukdom som kräver en individanpassad behandlingsplan. En kombination av rätt mediciner, skonsam rörelse, terapier och medvetna kostval kan göra stor skillnad i vardagen. Kom ihåg att alltid diskutera kosttillskott och nya träningsrutiner med din läkare eller reumatolog innan du börjar, särskilt om du redan använder receptbelagda läkemedel, eftersom vissa tillskott kan interagera med mediciner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online