Pseudomonas-infektioner orsakas av bakterier i släktet Pseudomonas, framför allt Pseudomonas aeruginosa. Bakterierna är mycket tåliga i fuktiga miljöer och kan infektera blod, ben, öron, ögon, hjärtklaffar, lungor och urinvägar. Dessa infektioner är oftast lindriga, men kan bli livshotande hos patienter med nedsatt immunförsvar. Personer med diabetes löper särskilt stor risk. Här går vi igenom hur pseudomonasinfektioner behandlas.
Injektioner med ett aminoglykosid, som gentamicin eller tobramycin, i en dosering om 5 mg/kg per dag är vanligtvis effektivt. Andra antibiotika som används med gott resultat mot Pseudomonas är amikacin, azlocillin, karbenicillin, mezlocillin, piperacillin och tikarcillin. Vilket läkemedel som väljs beror bland annat på de lokala resistensmönstren.
Vid en Pseudomonas-infektion i örat används ättiksyradroppar tillsammans med lokal antibiotika, och infektionen bör då förbättras snabbt. Follikulit orsakad av badtunnor och bubbelpooler kräver däremot oftast ingen behandling alls.
Ögoninfektioner orsakade av Pseudomonas behandlas med starkt koncentrerade antibiotikadroppar. I vissa fall injiceras antibiotikan direkt i ögat för att uppnå tillräcklig effekt.
Vid infektioner i tårytorna avlägsnas skadad vävnad genom debridement, varefter silvernitrat eller en femprocentig lösning av ättiksyra appliceras. Fortsätt därefter med lokal antibiotika tills infektionen helt har läkt. Silversulfadiazin är det mest använda preparatet, men silvernitrat och mafenid kan också vara effektivt.
Mer allvarliga Pseudomonas-infektioner kan vara svårbehandlade. De kräver vanligtvis flera veckors intravenös antibiotika, ofta i kombination av flera preparat. En infekterad hjärtklaff kan ibland behandlas enbart med antibiotika, men ofta krävs öppen hjärtkirurgi för att byta ut klaffen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online