Immunbriststörningar är sjukdomar där immunsystemet inte fungerar som det ska. Det gör kroppen mer mottaglig för infektioner, som förkylningar, influensa och lunginflammation. Immunbrist kan också leda till autoimmuna sjukdomar, där immunsystemet angriper kroppens egna vävnader.
Vanliga typer av immunbriststörningar
Det finns många olika former av immunbriststörningar, var och en med sin egen orsak och sina symtom. Här är några av de mest kända:
- Svår kombinerad immunbrist (SCID) – en sällsynt sjukdom där kroppen inte bildar några vita blodkroppar. Personer med SCID är extremt känsliga för infektioner.
- Vanlig variabel immunbrist (CVID) – en kronisk sjukdom där kroppen producerar låga nivåer av antikroppar, vilket ökar risken för upprepade infektioner.
- X-knuten agammaglobulinemi (XLA) – en sjukdom där kroppen inte bildar gamma-globuliner, proteiner som hjälper kroppen att bekämpa infektioner.
- DiGeorges syndrom – uppstår när thymus (brässen) inte utvecklas normalt, vilket leder till brist på T-celler, en typ av vita blodkroppar som är viktiga för immunförsvaret.
- HIV/AIDS – ett virus som angriper immunsystemet och med tiden orsakar svår immunbrist.
Vanliga symtom vid immunbrist
Symtomen varierar beroende på vilken typ av immunbriststörning man har, men vissa tecken återkommer ofta:
- Frekventa eller återkommande infektioner
- Ovanligt svåra infektioner
- Infektioner som inte svarar på behandling
- Autoimmuna besvär
- Trötthet och orkeslöshet
- Viktminskning
- Diarré
- Svullna lymfkörtlar
- Feber
- Hudproblem
Om du misstänker att du kan ha en immunbriststörning är det viktigt att kontakta din läkare så snart som möjligt. En tidig diagnos och rätt behandling kan förebygga allvarliga komplikationer och förbättra livskvaliteten avsevärt.
Behandling av immunbriststörningar
Målet med behandlingen är att hjälpa kroppen att bekämpa infektioner och förebygga komplikationer. Vilka åtgärder som behövs beror på typen av immunbrist, men behandlingsalternativen kan omfatta:
- Antibiotika – för att behandla aktiva infektioner och ibland som förebyggande behandling.
- Substitutionsterapi – tillför kroppen de antikroppar (immunoglobuliner) som den saknar, ofta via infusion.
- Benmärgstransplantation – ersätter den sjuka benmärgen med frisk benmärg från en donator, vilket kan bota vissa allvarliga former.
- Genterapi – syftar till att korrigera det genetiska fel som ligger bakom immunbristen och erbjuds i allt större utsträckning inom forskning och specialistvård.
Med rätt behandling och regelbunden uppföljning hos specialist kan många personer med immunbriststörningar leva ett aktivt och gott liv.
