Astigmatism är ett brytningsfel som vanligtvis påverkar hornhinnan, det vill säga ögats främre och yttersta yta. När denna struktur har en oregelbunden krökning blir synen suddig eller förvrängd, vilket ofta åtföljs av huvudvärk och ansträngda, trötta ögon.
Lupus är en autoimmun sjukdom som uppstår när kroppens immunförsvar börjar angripa kroppens egna vävnader och organ. Drabbar den huden kallas tillståndet diskoid lupus erythematosus. Om inre organ som njurar, lungor eller hjärtat påverkas talar man om systemisk lupus erythematosus (SLE). Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män och kan förekomma i alla åldrar, men är mest utbredd bland personer mellan 20 och 45 år.
Receptbelagda glasögon är det mest prisvärda och praktiska sättet att korrigera mild astigmatism. Du kan välja glasögon som passar både din stil och ditt behov av komfort. Även om glasögon hjälper till att förbättra synen vid astigmatism ger de ingen permanent bot. Besök därför din optiker regelbundet för att kontinuerligt kontrollera din synstyrka och ditt recept.
Kontaktlinser kan hjälpa till att förbättra din syn. Toriska kontaktlinser är oftast förstahandsvalet vid astigmatism eftersom de korrigerar formen på en oregelbunden hornhinna. Efter en synundersökning avgör din optiker vilken typ av toriska linser som passar just ditt tillstånd. Linserna kan vara antingen hårda eller mjuka och har en stark brytande förmåga som gynnar synkorrigeringen.
Ortokeratologi (Ortho-K) är en behandling där styva gasgenomsläppliga kontaktlinser (RGP-linser) används för att korrigera astigmatism. Linserna bärs vanligtvis nattetid för att förbättra ögonens tillstånd. Metoden är mycket effektiv och kan leda till en permanent omformning av en oregelbunden hornhinna, vilket förbättrar patientens syn. Denna linstyp passar särskilt bra för personer som inte vill bära kontaktlinser på dagen, exempelvis idrottare på elitnivå där linser lätt kan lossna från ögonen.
LASIK-kirurgi utförs med ett sterilt mekaniskt instrument och laser. Först bedövas ögonen med ögondroppar så att patienten inte känner någon smärta. Därefter används ett sterilt instrument, en så kallad mikrokeratom, för att skapa en tunn flik av hornhinnevävnad. Fliken viks försiktigt åt sidan så att hornhinnans underliggande lager exponeras och blir klara för laserbehandling. Lasern appliceras sedan på de exponerade lagren, varefter ögonkirurgen lägger tillbaka fliken i sitt ursprungliga läge. Det opererade ögat täcks med transparenta skydd, och läkaren förskriver antiinflammatoriska och antibiotiska ögondroppar.
Fotorefraktiv keratektomi (PRK), även känt som advanced surface ablation (ASA), är en procedur där laser används – antingen vågfrontsstyrd eller konventionell. Här skapas ingen hornhinneflik. Istället appliceras lasern direkt på hornhinnans yta för att forma om dess oregelbundenhet.
Denna nya toppmoderna metod är utmärkt för svåra synproblem vid astigmatism. Med ett sterilt mekaniskt instrument skapas en hornhinneflik som viks åt sidan för att exponera hornhinnans lager. Efter att laserenergi applicerats placeras ett syntetiskt fotoablativt inlay på stromabädden. Lasern utför då korrigeringen genom inlayet istället för direkt i hornhinnevävnaden. Fliken läggs sedan tillbaka på sin ursprungliga plats, och patientens synskärpa är korrigerad.
Om ditt tillstånd är så allvarligt att LASIK inte räcker till kan läkaren rekommendera denna procedur. Ingreppet innebär ingen hornhinneoperation, och de insatta linserna kan tas bort igen. Det är alltså inte en permanent bot mot astigmatism, till skillnad från LASIK. Beroende på patientens tillstånd implanteras en styv eller flexibel lins i ögonen för att förbättra synen. När linserna väl sitter på plats syns de inte, till skillnad från vanliga kontaktlinser, och de kräver ingen daglig skötsel.
Har du diskoid lupus bör du strikt undvika solen för att inte utlösa hudutslag som malarrashen – det fjärilsformade utslaget som täcker näsan och kinderna. Även starkt ljus inomhus kan aktivera utslag, så var försiktig. Bär skyddande kläder och hatt samt använd riklig mängd solskyddskräm när du vistas utomhus. Se till att använda en solskyddsprodukt med minst SPF 15.
Aktuella kortisonkrämer kan användas för att behandla hudutslag och lindra inflammation i hudcellerna. Men alla utslag vid diskoid lupus svarar inte bra på steroidbehandling – särskilt inte utslag som orsakats av solljus. I dessa fall kan en kräm som heter Tegison, framställd ur vitamin A, vara till nytta. Svåra hudutslag kan behandlas med orala steroidläkemedel, men endast under kort tid på grund av biverkningarna. Malariamediciner, såsom hydroxyklorokin (Plaquenil), används också med gott resultat mot diskoida utslag.
Antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) används ofta för att minska smärta och svullnad i muskler och leder i samband med lupus. Exempel på receptfria NSAID är ibuprofen (Advil) och naproxennatrium (Aleve). Behöver du starkare NSAID måste du få recept från din läkare. Även om du bara använder receptfria preparat är det klokt att rådfråga din läkare för att undvika komplikationer.
Vid allvarliga former av systemisk lupus erythematosus (SLE), där inre organ påverkas, används läkemedel som dämpar immunförsvaret. Dessa immunsupprimerande läkemedel används främst för att kontrollera sjukdomen och minimera skadan på drabbade organ. Exempel är azatioprin (Imuran), som tas via munnen, och cyklofosfamid (Cytoxan), som kan ges både oralt och intravenöst. Vid svåra njurproblem orsakade av lupus ges mykofenolatmofetil (CellCept). Immunsuppressiva kombinerades ibland med högdoskortikosteroider för att kunna sänka dosen av respektive läkemedel och därmed minska risken för biverkningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online