1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Demyeliniserande sjukdomar – orsaker, symtom och behandling

Demyelinisering är ett tillstånd där myelinskidan, som omger och skyddar nerverna i hjärnan och ryggmärgen, skadas. Demyelinisering är inte en sjukdom i sig, utan betraktas som en kategori av sjukdomar där demyelinisering förekommer, exempelvis multipel skleros.

Vad är myelin?

Myelinskidan är ett naturligt fettprotein som kroppen bildar för att omge och skydda nerverna i hjärnan och ryggmärgen. Myelin kan liknas vid isoleringen runt en elkabel, där kabeln motsvarar nerverna i vår kropp.

Hur uppstår demyelinisering?

Processen bakom demyelinisering är fortfarande inte helt kartlagd, men forskning har visat att kroppens eget immunförsvar spelar en roll. Immunceller som makrofager och T-celler påträffas ofta i områden där nerverna har förlorat sin myelin. När demyeliniseringen väl har satt igång börjar de naturliga nervimpulserna att sakta ner och slutar så småningom helt. När dessa impulser, eller signaler, upphör att överföras kan en rad neurologiska problem uppstå.

Multipel skleros

Multipel skleros, ofta förkortat MS, är den vanligaste sjukdom som involverar demyelinisering. Hos patienter med MS börjar immunförsvaret angripa myelinet och/eller de celler som producerar det. Det som händer med myelinskidan och de blottlagda nerverna kallas skleros, vilket innebär ärrbildning i vävnaden. Denna ärrbildning kan göra att nervsignalerna går långsammare, vilket resulterar i försämrade impulser och svar när det gäller muskelkoordination, styrka och de fem sinnena. Ibland kan skadan bli så allvarlig att signalerna upphör helt, och de naturliga impulserna och reaktionerna blir okontrollerbara eller helt frånvarande.

Idag finns det ingen bot mot multipel skleros. Behandlingen fokuserar främst på att hantera symtomen och dämpa kroppens autoimmuna reaktioner. Autoimmuna läkemedel förskrivs, och patienten har oftast ett fysioterapiprogram för att bygga upp och bibehålla den styrka som behövs för vardagliga sysslor.

Ögonsjukdomar

Det finns flera andra sjukdomar där demyelinisering kan inträffa. En grupp är ögonsjukdomar. Optikusneurit uppstår när nervknippan i ögat, den så kallade synnerven, blir inflammerad, vilket leder till synbortfall. Inflammationen kan orsakas av MS, bakterieinfektioner, diabetes eller drogmissbruk och leder till att myelinet förstörs. Devics sjukdom är ett tillstånd där både synnerven och ryggmärgen blir inflammerade, vilket orsakar skador genom demyelinisering som kan leda till smärta, blindhet, försvagade muskler eller förlamning. Symtomen liknar mycket dem vid MS, men tillståndet kan behandlas med intravenösa kortikosteroider, bland annat metylprednisolon.

Ryggmärgsrelaterade sjukdomar

Eftersom ryggmärgen skyddas av myelinskidan kan sjukdomar i ryggmärgen orsakas av demyelinisering. Hos patienter med transversell myelit blir ryggmärgen inflammerad, vilket kan förstöra myelinet. Orsaker till transversell myelit inkluderar borrelia (Lymes sjukdom), mässling, herpes simplex, Epstein-Barr-virus, influensa, hiv, hepatit A, röda hund och bakteriell lunginflammation. I vissa fall förblir orsaken okänd.

Akut disseminerad encefalomyelit är ytterligare ett tillstånd som ofta beror på demyelinisering i hjärnan och ryggmärgen, vilket kan leda till epileptiska anfall, delirium och koma. Symtomen utvecklas relativt snabbt och kan ibland misstolkas som multipel skleros, vilket gör att fel diagnos ställs.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online