Vacciner och antikroppar är båda avgörande för immunitet men fungerar genom fundamentalt olika mekanismer.
Vacciner: Aktiv immunitet
- Definition: Biologiska preparat med försvagade/dödade patogener, delmängder eller genetiskt material
- Mekanism: Stimulerar mottagarens immunsystem att producera egna antikroppar och minnesceller
- Tidslinje: Skydd utvecklas över dagar till veckor
- Varaktighet: Långvarig (år till livstid) tack vare immunologiskt minne
- Administrering: Profylaktiskt — ges före exponering
- Exempel: MPR, influensa, COVID-19, HPV-vacciner
Antikroppar: Passiv immunitet
- Definition: Y-formade proteiner (immunoglobuliner) som binder specifika antigener
- Mekanism: Neutraliserar direkt patogener, blockerar cellinträde, markerar för destruktion
- Tidslinje: Omedelbart skydd vid administration
- Varaktighet: Temporärt (veckor till månader) — inget minnescellsgenerering
- Källor: Naturliga (infektionsåterhämtning, mödraförflyttning) eller artificiella (monoklonala antikroppar, konvalescent plasma, IVIG)
- Administrering: Terapeutisk eller post-exponeringsprofylax
Kliniska tillämpningar
Vacciner förebygger sjukdom genom att träna immunsystemet. Antikroppsterapier (monoklonala antikroppar, IVIG) ger omedelbart, kortvarigt skydd för immunförsvagade, post-exponeringsprofylax eller behandling av aktiva infektioner (t.ex. RSV, COVID-19, rabies).
Synergi
Vaccination inducerar endogen antikroppsproduktion. I vissa fall används båda: vacciner för långsiktigt skydd, antikroppar för omedelbart täckning under utbrott eller hos riskpatienter.
