Låg monocytykount (monocytopeni): Orsaker, klinisk betydelse och utredning

Definition

Absolut monocytykount <0,2 × 10⁹/L (<200/µL). Monocyter = 2–8% av leukocyter.

Stora etiologiska kategorier

1. Benmärgsmisslyckande / Infiltration

• Aplastisk anemi, MDS, leukemi, myelofibros, metastaserande cancer.
• Monocyter härstammar från monoblast → promonocyter i märg; varje process som hämmar myelopoies minskar dem.

2. Allvarlig infektion / Sepsis

• Överväldigande sepsis: monocyter marginaliserar, migrerar till vävnader, eller undergår apoptosis.
• Specifika infektioner: Magefeber, brucellos, tuberkulos, HIV.

3. Autoimmun / Immunmedierat

• SLE, RA, Felty syndrom — autoantikroppar eller immunkomplex kan riktas mot monocyter.
• Hemofagocytärt lymfohistiocytos (HLH) — monocyter/makrofager aktiveras och konsumeras.

4. Läkemedel

• Glukokortikoider (redistribuera till vävnader, demargination av neutrofiler).
• Cytostatika, immunsuppressiva (mykofenolat, cyklofosfamid).

5. Splenomegali

Sequestration i förstorad milt (portal hypertoni, lymfom, lagringssjukdomar).

6. Leversjukdom

Cirros → minskad trombopoietin, förändrad cytokinmiljö, splenisk sequestration.

7. Genetiska / Medfödda

GATA2-brist (MonoMAC-syndrom), Chediak-Higashi, Wiskott-Aldrich.

Klinisk tillvägagångssätt

• Granska läkemedel, nyliga infektioner.
• Blodstatus med diff, blodutsträckning (utelukka pseudomonocytopeni från klumpning).
• Om bestående <0,1 × 10⁹/L eller associerade cytopenier → hematologremiss, överväg benmärgsbiopsi.