Immunförsvaret bygger på ett samspel mellan antikroppar och antigener – men hur länge finns de egentligen kvar i kroppen? Svaret beror både på typen av molekyl och på organismen som producerar den.
Livslängden för antikroppar varierar kraftigt beroende på typ av antikropp. Hos människan har de flesta antikroppar en halveringstid på cirka 21 dagar, vilket innebär att hälften av antikropparna i kroppen bryts ner och ersätts med nya ungefär var tredje vecka.
Det finns dock stora skillnader mellan olika antikroppsklasser:
Vissa antikroppar, exempelvis de som bildas efter vaccination mot mässling eller gulsot, kan ge skydd i flera år eller till och med decennier. Detta tack vare minnesceller i immunsystemet som snabbt producerar nya antikroppar när samma patogen återkommer.
Livslängden för antigener styrs också av typen av antigen samt av vilken organism som producerar dem. Generellt sett är antigener mer stabila än antikroppar och kan finnas kvar i kroppen under betydligt längre perioder.
Ett känt exempel är toxinet bakom stelkramp, som kan ligga kvar i kroppen i upp till 10 år. Därför rekommenderas även påfyllnadsdosering (boostervaccination) för att hålla skyddet aktivt över tid.
Förståelsen för antikroppars och antigeners livslängd är avgörande för att förklara hur immunsystemet fungerar. Antikropparnas uppgift är att känna igen och neutralisera antigener, och deras livslängd avgör hur länge kroppen är skyddad mot en viss infektion.
Samtidigt avgör antigenens livslängd hur länge immunsystemet exponeras för ett visst ämne – och därmed hur lång tid det tar för kroppen att utveckla bestående immunitet. Dessa kunskaper ligger till grund för vaccinutveckling och för riktlinjerna kring revaccination.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online