Antigenerna A och B är kolhydratstrukturer som sitter på ytan av de röda blodkropparna (erytrocyterna). Vilka av dessa antigener en person bär på bestäms av arvsanlagen i ABO-genen och ligger till grund för klassificeringen av blodgrupper. Även om båda antigenen delar samma grundstruktur skiljer de sig åt i sin kemiska sammansättning – och det är just denna skillnad som gör dem immunologiskt distinkta.
A-antigenet produceras av den så kallade A-allelen i ABO-blodgruppsgenen. Genprodukten är ett enzym (glykosyltransferas) som kopplar sockerarten N-acetylgalaktosamin (GalNAc) till en gemensam grundstruktur av kolhydrater, kallad H-antigenet. Detta ger upphov till den karaktäristiska A-strukturen på cellytan.
Personer som saknar A-antigenet bildar naturligt anti-A-antikroppar i plasman, vilka binder till och angriper celler med A-antigen.
B-antigenet bildas på motsvarande sätt av B-allelen i samma gen. Här är enzymet dock specialiserat på att fästa sockerarten D-galaktos (Gal) till samma kolhydratgrundstruktur. Trots att skillnaden endast gäller en enda sockerenhet räcker detta för att immunsystemet ska betrakta strukturerna som helt olika.
På samma sätt som med A-antigenet bildar individer utan B-antigen anti-B-antikroppar, som reagerar mot B-bärande röda blodkroppar.
Skillnaden mellan antigenen är av största vikt vid blodtransfusioner och organtransplantationer. Om en patient får blod som innehåller antigener mot vilka patientens antikroppar riktar sig, kan allvarliga transfusionsreaktioner uppstå. Därför måste givarens och mottagarens ABO-grupper alltid matchas noggrant innan transfusion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online