En autoimmun sjukdom kan med tiden angripa levern och orsaka autoimmun hepatit, även kallad autoimmun leversjukdom. Immunsystemet skyddar normalt kroppen genom att bekämpa virus och andra främmande organismer. Ibland, till exempel på grund av genetisk disposition, bakterier, virus, läkemedel eller gifter, fungerar immunsystemet inte som det ska och börjar istället angripa kroppens egna celler. När det drabbar levern talar man om hepatit, det vill säga leverinflammation. Sjukdomen drabbar kvinnor betydligt oftare än män – cirka 70 procent av patienterna är kvinnor och 30 procent män.
Autoimmun hepatit är oftast en allvarlig sjukdom som förvärras utan behandling. Den pågår ofta i flera år och kan leda till levercirros, det vill säga härdning och ärrbildning av levervävnaden, samt i slutändan leversvikt. Sjukdomen brukar debutera i barndomen men kan börja när som helst i livet. Det är vanligt att andra sjukdomar förekommer samtidigt, bland annat typ 1-diabetes, inflammation i njurarnas blodkärl, sköldkörtelinflammation, Graves sjukdom (överaktiv sköldkörtel), Sjögrens syndrom (torr mun och torra ögon), autoimmun anemi samt ulcerös kolit.
I sjukdomens tidiga skede kan symtomen vara få eller svåra att lägga märke till. Ibland förekommer utslag, ledvärk eller obehag i buken. Mörkare urin samt ljusa eller gråaktiga avföringar kan också vara tidiga tecken. Illamående med kräkningar och nedsatt aptit kan dessutom uppstå.
När sjukdomen påverkar levern blir symtomen på cirros allt tydligare. Dessa inkluderar gulsot med gulfärgade ögonvitor och hud, svårare ledvärk, spindelkärl särskilt i ansiktet, kräkningar och viktnedgång. Vid detta stadium visar en kroppsundersökning ofta hårda knölar på levern.
När levern svårt skadas är symtomen på cirros fullt utvecklade. Vätska kan ansamlas i buken, ett tillstånd som kallas ascites. Mental förvirring är vanlig hos patienter med så pass allvarliga leverskador. Vissa kvinnor slutar också menstruera.
Även om dessa symtom kan tyda på autoimmun hepatit krävs en rad undersökningar för att fastställa den verkliga orsaken. Ibland orsakas samma symtom av leverpåverkan utlösd av ett antibiotikum eller annat läkemedel. För att utesluta andra orsaker bör läkaren göra tester innan behandling påbörjas. Det är viktigt att hitta den exakta orsaken och utesluta skador orsakade av mediciner, så att behandlingen blir rätt.
Blodprov och en leverbiopsi är nödvändiga för att utesluta andra typer av sjukdomar. Blodproven omfattar inte bara vanliga prover för att upptäcka hepatit, utan även analyser för att påvisa autoantikroppar som bildats av immunsystemet.
Tidig upptäckt och behandling stoppar inte bara mycket av skadan, utan gör det också möjligt för kroppen att reparera och delvis återställa redan uppkommen skada. Läkare använder kortikosteroider som prednisolon samt azatioprin för att behandla tillståndet. Behandlingen dämpar immunsystemets aktivitet, vilket gör att den minsta effektiva dosen bör användas så att inte immunförsvaret komprometteras i onödan. I nästan 70 procent av fallen går sjukdomen i remission inom tre år.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online